Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyska riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mängd kanoner, brottprof, stålhjul, axlar och
alla dessa utställningsföremål, hvarmed han
sedan länge vid alla dylika tillfällen slagit de
andra ståltillverkande länderna, äfven med ett
gjutstålsblock om l 170 centner fortsätter sina
bemödanden att åstadkomma dylika jättepjeser af
allt väldigare art. Som bekant vägde det närmast
föregående praktstycket af detta slag, det 1867 i
Paris utstälda, 940, medan vigten af det, hvarmed
han 1862 uppträdde i London, endast utgjorde 470
centner. Men allmänheten förundrar sig ej mer öfver
tolfhundracentnersblocket, medan hon i London och
Paris var utom sig af häpnad. Och om Krupp nu toge
sig för att gjuta Stephanskyrkan af gjutstål och,
för att visa brottets likformighet, bröte af tornet på
midten, skulle man finna det alldeles i sin ordning.
Den tredje hallen reser sig midt emot de båda
nyss nämda, der bergsbrukets alster äro inrymda,
och omfattar hufvudsakligen grupperna 6–12 i
utställningskatalogen, de olika industrierna,
dessutom femtonde gruppen, musikinstrument, den
sextonde, härväsendet, och den adertonde, bygnads-
och civilingeniörsfacket.
Denna annexbygnad, den största, har lika litet som
de andra i sitt yttre något tilltalande. Lika mycket
de kostat att uppföra, lika torftiga visa de sig,
sedan de blifvit färdiga: ofantliga brädskjul med ett
omåttligt antal fönster, och vill man tala om en stil,
kan det endast vara den, som utbildat sig i de stora
festhallarna vid turn- och skyttefesterna. Denna,
yttre torftighet motsvaras fullkomligt af den inre
planlösheten i anordning. Föremålen äro till den
grad hopade på hvarandra, att ingenting kan fullt
göra sig gällande: inga förhängen, inga draperier,
ej ens det nödtorftigaste för att dämpa det starka,
från alla sidor infallande ljuset och något utestänga
dammet. Lyckligtvis är kärnan bättre än skalet.
Mellersta delen af hallen till venster om
Maximiliansplatsen är upplåten åt metallindustrin. Af
gjutvarorna äro i synnerhet zinkpjeserna här
rikhaltigt representerade, en del af dem ganska
lyckliga härmningar af brons. Äfven af jern finnas
här framstående gjutna saker, hvaraf de bästa
utgått från det stolberg-wernigerodeska gjuteriet
i Ilsenburg på Harz. Dess efterbildningar af
gamla vapen och harnesk i drifvet arbete utmärka
sig för en oförliknelig skärpa i gjutningen. Vi
behöfva blott erinra om kopian af Frans I:s sköld
af Benvenuto Cellini. De moderna arbetena deremot
äro mindre goda. Guld- och silfverarbetena från
de förenade bijuterifabrikanterna i Hanau bilda
tillsammans en rik grupp; Pforzheims juvelerare ha
äfven förenat sig om en gemensam utställning. Här
ha äfven de redan nämda Sy & Wagner samt Vollgold
& Sohn i Berlin uppstält sina stora praktkärl och
andra konstarbeten. Bladguld och bladsilfver äro
insända från Fiirth, nålar från Burtscheid. I stora
gemensamma utställningar ha Remscheid och Solingen
anordnat sina verktyg och redskap, knifsmederna från
Tuttlingen sina klingor och stålvaror. Derefter följa
bleckvaror, apparater och maskiner, profsamlingar
med många tusen nummer.
Kortvaruindustrin har att uppvisa alla möjliga artiklar:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
