Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rysslands utställning - Den grekiska utställningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken endast af Kasjmir är skild från Pendsjab och
Indien. Af mineral ser man här föga; landet är också
i detta hänseende ännu för litet utforskadt; men
att de finnas, och af dyrbart slag, visa de sköna
turkoser, som i egendomlig, af inhemska konstnärer
utförd infattning användas till smycken.
Oaktadt Kaukasus ligger oss mycket närmare och ehuru
det vanliga språkbruket till dess fruktbara dalar
förlägger vår folkstams vagga, är det dock i allmänhet
ett af oss mycket ofullkomligt kändt land. Genom den
utställning, hvarmed det här möter oss, är likväl
ett första steg taget att närmare besvara de frågor,
som den nyare vetenskapen, nationalekonomin och
samfärdsväsendet göra beträffande denna vigtiga
verldstrakt. De utstälda rå- och slöjdalstren äro
förträffliga illustrationer till de kartor och
utsigter, som gifva oss en åskådlig bild af landet,
om också ej slöjdalstren i allt motsvara det rykte,
vissa artiklar, såsom vapen och metallarbeten,
i synnerhet genom sina inkrusteringar, af gammalt
åtnjutit. Beröringen med vesterlandet har tydligen
haft ett ogynsamt inflytande på utsmyckningen, hvars
grundformer synas ha förlorat i egendomlighet.
Ingenstädes beröra motsatserna hvarandra skarpare än
på Verldsutställningarna. Från den aktningsbjudande
och i alla afseenden gedigna utställning, som Ryssland
i allmänhet och särskildt i midtgalleriet åstadkommit,
gå vi öfver till den grekiska. Ett barbarrike lemnar
oss, och det land, der för två tusen år sedan den
menskliga odlingen slog ut i full blom, mottar
oss. Det förra har det förflutna lemnat intet,
det senare allt, ifrån den gynsammaste natur, den
heligaste tradition till den klemande välvilja, alla
kulturfolk egnat det. Och huru har väl nu Grekland i
jemförelse med Ryssland ockrat med sina pund? Illa,
oförsvarligt illa. Forntidens bildhuggeriverk
utställer det, men till största delen i gipsaftryck,
ur jorden upphemtade qvarlefvor af den konst, som
vändt det ryggen, för öfrigt endast skodon, fioler,
borstar, tvål och badsvampar, huller om buller
uppstälda i ett glasskåp, se der allt.
Dock ej allt. Ett undantag gör den grekiska
husslöjden, som har flera både vackra och egendomliga,
till och med praktfulla saker att uppvisa,
till största delen bestående af guldbroderade
sammetsjackor, spetsar, halskragar, halssmycken af
band, perlor och metallnängen, blommor och den lilla
fina spetsslöjan, som nedfaller öfver den grekiska
qvinnans nacke, de flesta vitnande lika mycket om
fin smak som hög grad af konstfärdighet. Vid ingången
till den grekiska utställningen hänger äfven ett urval
mattor och täcken, de flesta alster af husfliten samt
genom färgskönhet och teckning röjande sin slägtskap
med de väfnader af samma slag, som Dalmatien, Bukovina
och Rumänien frambringa.
Förträffligt yttrar med anledning just af denna
sydosteuropeiska husslöjd Jakob Falke: Komiteerna
för dessa länder hade utgått från den mycket
riktiga synpunkten, att det här ej vore fråga om
en etnografisk sammanställning eller en turistisk
märkvärdighet, utan om en gren af det menskliga
arbetet, som ur handelns synpunkt visserligen är af
mycket ringa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
