Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konsthallen - Verldsportot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och dermed äfven för ett af de yppersta medlen
till sammanknytning och utbyte, andligt och
materielt, mellan folken. Lyckligtvis är det ej så;
wienutställningen är i detta afseende undantag,
ej regel. De båda verldsutställningarna i London
fingo, oaktadt den första saknade all föregående
erfarenhet att bygga på, ej blott sitt debet och
kredit att gå i hop, utan gåfvo äfven, som vi sett,
ett ej obetydligt öfverskott, den första i Paris
visade, om också ej ett så godt resultat, åtminstone
ingen brist, och äfven vid 1867 års utställning
på Marsfältet, som i omfattning och nya idéer så
betydligt öfverbjöd sina föregångare, betäcktes
utgifterna fullkomligt af inkomsterna. Det är att
hoppas, att den verldsutställning, hvartill storartade
förberedelser just nu göras på andra sidan Atlanten,
ej heller skall jäfva den erfarenheten, att sådana
företag kunna genomföras utan ekonomisk förlust.
Vi kunna ej afsluta denna öfversigt af
bemärkelsepunkterna i verldshandelns och
verldssamfärdselns historia utan att, om också endast
i största korthet, omnämna den senaste länken i
utvecklingskedjan, som i dessa dagar slutit sig till
sina föregångare: införandet af ett verldsporto. Sedan
det likformiga brefportot inom de särskilda länderna
visat sina förvånande verkningar, hade man gjort
sig allt mera förtrogen med tanken att låta alla
gränser falla och uppställa ett enda, för jordens
flesta länder gemensamt porto. Det dröjde ej länge,
innan tanken tog form af handling och på en kongress
i Bern i oktober 1874 ingicks mellan de flesta af
Europas stater och Förenta staterna i Nordamerika en
allmän postförening, i kraft hvaraf ett likformigt
lågt porto sedan den 1 juli detta år 1875 är gällande
i alla dessa staters områden. Man kan sålunda nu mera
sända ett bref från Stockholm till Hongkong eller San
Francisco för 20 öre och en tidning i korsband till
och med för 6 öre. Men det är ej endast det otroligt
låga priset och den derigenom beredda lättnaden i
samfärdsel, som gör denna i tysthet, nästan obemärkt,
genomförda reform till en handling af verldshistorisk
betydelse; det är framför allt dess egenskap att vara
en akt af frivillig öfverenskommelse mellan jordens
odlade folk och som sådan öppnande utsigter till
gemensamma sträfvanden för ännu större mellanfolkliga
frågors lösning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
