- Project Runeberg -  Upplands fornminnesförenings tidskrift / XXIV /
145

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Läby-bron.

145

Mossor.

Djurlämningar såsom Oligochcet-ägg, Nephelis-kokon-

ger etc.

Svämlere-afsättningen tycktes ha börjat strax före
anläggningen af bron och varit af jämförelsevis liten omfattning.

Ofvan blockbädden, hvilken liksom gruslagret var af samma
beskaffenhet och dimensioner som i föregående skärningar, lågo i
kärrtorfvens bas ganska mycket lämningar efter en gammal
risbädd. Än bättre bibehållen var den åt brons sidor, där den till
och med lagts ut ett litet stycke utom själfva gruslagret. Här låg
den starkt uppblandad med myllrik svämlera, innehållande talrika
frön af Iris Pseudacorus, Meny antites trifoliata etc. under c. 25
cm. kärrmylla. De till densamma använda grenarna voro
tämligen spädä, de större mer eller mindre krumböjda. På flere
fun-nos i ändan märken efter i starkt spetsig vinkel insatta yxhugg.

De nu meddelade profilerna gifva oss rättighet att draga
följande slutsatser om brons plats i Läbymossens utvecklingshistoria.

Vid brons anläggning hade den nuvarande Läbyåns dalgång
mellan Ekebysjön och Läby vad haft följande förhistoria.

Då det baltiska litorinabafvet under landets successiva
höjning-dragit sig tillbaka från den ifrågavarande sträckan ungefär till
trakten omkring Läby vad, intogs denna sträcka af ett bredt
sjölik-nande vattendrag, på hvars botten hafvet kvarlämnat omfattande
lerafsättningar. Mot kanterna af detsamma afsattes gyttja i
djupare och lugnare vatten, där vegetationen utgjordes af gul
näckros, aborrnate, säf etc. I de mera centrala delarrie, där
strömdraget ej tillät sedimentation af gyttja, afsattes något svämlera. Så
synes omsider en tidpunkt inträda, då lerslammet • i vattendraget
tilltager, hvarigenom svämlerans sedimentätionsområde utvidgas och
mer eller mindre mäktiga aflagringar af densamma äfven lägga sig
öfver de gamla gyttjebildningarne.

Med kännedom om vilkoren för svämlerors afsättande i våra
dagar, torde det väl ej få anses som förhastad! att antaga, att
ökandet af lerslain i vattendraget står i samband med ökad
kul-tivering af marken på dess dräneringsområde. Det är då af stort
intresse att se, hur anläggningen af bron sker strax efter denna
stegring i omgifningens uppodling och den i samband härmed
stående stegringen i svämleresedimentationen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:33:11 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfornmi/24/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free