Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wermbdö Domboock.
173
Bland de gamla handlingar, som dels redan samlats, dels
ytterligare komma att samlas i de nyinrättade landsarkiven, finnas
många af stort värde för forskningen inom olika områden. Så t. ex.
erbjuda kyrkoböckerna en oumbärlig källa för den i vår tid ifrigt
bedrifna släktforskningen, kyrkoinventarierna lämna värderika
upplysningar åt konsthistorikern o. s. v. De gamla domböckerna, såväl
häradsrätternas som rådhusrätternas, erbjuda helt säkert också ett
rikt material för forskningar på det rättshistoriska området, ett
material, som, om än icke alldeles förbisedt, dock hittills torde vara
ganska! litet begagnadt. Det har någon tid föresväfvat mig såsom
ett önskemål, att en del af dessa äldre domböcker kunde blifva
)
publicerade, åtminstone i urval, ty att trycka alla är ju en omöjlighet.
Jag har därför med glädje begagnat ett tillfälle, som genom
redaktionens | välvilja yppat sig, att få inför allmänheten framlägga
ofvanstående lilla profbit på hvad dessa gamla domböcker
innehålla, i förhoppning att därigenom möjligen kunna väcka
intresse för en publikation af dylika domböcker i åtminstone något
större jomfattning. Att jag med mitt val stannat vid Värmdö
skeppslags äldsta domböcker, har ej sin grund däri, att dessa
skulle Vara af större intresse än andra, utan snarare ett visst
lokalintresse, beroende därpå att jag i årtionden tillbragt somrarne på
olika stallen inom Stockholms skärgård-, hvaraf ju Värmdö skeppslag
.utgör den förnämsta delen.
Dåi vår litteratur från slutet af 1500- och början af 1600-talet
ju är iganska mager, har jag tänkt mig, att ett offentliggörande
af dessa gamla domböcker redan ur språklig synpunkt bör vara af
intresse: Såsom den med tidens stafningssätt i någon mån
förtrogne väl känner, mötes man af en stor inkonsekvens, ja man
kan nästan säga virrvarr i detta afseende. Den enda ändring, som
blifvit* gjord i originalets stafningssätt, är, att och stafvats på detta
sätt (i |originalet växlande med oc), samt att egennamn alltid fått
stor begynnelsebokstaf, äfven om originalet stundom haft liten.
Bland egenheter må .blott påpekas det täta bruket af
dubbel-skrifvenl vokal eller konsonant; t. ex. såå, påå, Harröö, Inggemar,
Tynninggeöö, tiuff, misstagitth, af h i slutet af ord eller stafvelser,
t. ex. medh, sädh, togh o. s. v.^ Såsom danismer får väl anses sådan
stafning som herred och -vig i st. f.-vik i-ortnamn, såsom Breuigh,
Alsuiglm. fl. Huruvida danskt inflytande äfven gjort sig gällande
i frågaj om slutkonsonanten i sådana . supinformer som giffuid,
bekomidh, förkastad, samt i formerna hemanid, tårpid m. fl., må
Upplands Fornminnesförenings Tidskrift XXIV. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
