Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
38 Gunnar Gi-hl,
borgar, må nämnas Ekhoff1, som behandlat dem i rent tekniskt
avseende, samt Almgren och Schnittger,2 som utgrävt ett
par borgar. Den senare har även givit en överblick av
borgarnas’utbredning inom Götaland jämte Värmland.3
Västmanlands och Nerikes fornborgar känna vi genom Hofbergs
beskrivningar4. I det förra landskapet finnas enligt H. 42
borgar. Södermanland, det på detta slags fornminnen rikaste
landskapet, har minst 200 borgar.5 Gestriklands fornborgar ha
behandlats i en monografi av Wiberg.6 I sin uppsats
»Ofver-sikt af de fasta fornlämningarna i Ångermanland»7 upptar Eskil
Olsson 4 borgar. Utförligare behandlingar av ett helt
landskaps borgar föreligga förut tvänne, av Wilh. Berg om
Bohusläns bygdeborgar8 samt av Nordin9 om de gottlänska
borgarna.10 Fornborgar förekomma alltså i de flesta av Sveriges
landskap. Utom Sverige förekomma befästningar av liknande
slag i stor mängd på kontinenten och de brittiska öarna.11
Utom nämda källor äro vi egentligen blott hänvisade till
de géologiska kartorna samt till den topografiska litteraturen.
Uppgifter från denna äro i en del fall överförda till det
anti-kvariskt-topografiska arkivet, förvarat hos K. Vitt. Hist. och
Antikvitetsakademien i Stockholm. Det har huvudsakligen varit
uppgifter hämtade från dessa håll, som lett mig vid
uppsökandet av borgarna i Uppland. Samtliga med ett undantag ha besökts
1 Tvenne fornborgar vid Tallinge. Botkyrka s:n. Södermanland (Svenska
Fornminnesföris Tidskrift X, s. 297 ff.)
2 Meddelanden från Östergötlands fornminnesförening 1906 ff.
3 Die vorgeschichtlichen Burgwälle in Schweden (i: Opuscula
archse-ologica Oscari Montelio dicata, 1918).
4 Vestmanlands fomlemningar och minnesmärken (Vestmanlands
fornminnesförenings årsskrift) och Förteckning öfver Nerikes fasta
fornläm-ningar, Örebro 1871.
5 Upplysning av antikvarien d:r T. J. Arne.
6 Wiberg, C. F., Om Gestriklands fornborgar (Svenska Fornminnesförrs
Tidskrift I. s. 46).
7 Fornvännen 1914, s. 77.
8 Bohusläns bygdeborgar (Bidr. t. kännedom om Gbgs och Bohusläns
.fornminnen o. hist. 8: 2).
9 K. Vitt. Hist. o. Antikvitets-Akademiens Månadsblad 1881, s. 97 ff,
10 Att märka är att de gottlänska och ölänska borgarna avvika från
den vanliga typen, beroende på det olikartade byggnadsmaterialet.
11 Rygh, O., G-amle bygdeborge i Norge (Föreningen til norske
for-tidstnindesmerkers beväring, Aarsberetning for 1882, s. 79).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
