- Project Runeberg -  Upplands fornminnesförenings tidskrift / XXXIII /
38

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38

Gunnar Gi-hl,

givande arbete nämligen »Sviogothia munita», författat av
Linköpingsbiskopen A. 0. Rhyzelius och utgifvet år 1744. De
af Rhyzelius behandlade ^uppländska borgarna äro fem; jag
återkommer till dem i annat sammanhang. Ur Rhyzelii
originella företal må följande meddelas:

»Wårt kära Fädernes-Land — — — hafwer uthan twifwel ifrå the
första tider blefwet försedt med fästningar och borgar, til at thermed
betiena icke allenast sina Höfdingar och Konungar med anstendiga säten
och säkra boningar; utan ock til at förwara Landet och thes Inbyggare
för hastiga infall, öfwerrumplingar och plundringar af fiendar eller ock
af opåliteliga grannar. Therföre finnas sådana förskantsningar eller
borgar hafwa i fordna dagar warit merendels sammanburne och anlagde
antingen på högder och klippor och wid trånga nas, ther fienderna
kunnat hafwa inlopp uti hafwet, eller ock wid the största allmenna och
mäst öpna wägar, på hwilka fiendteliga partier eller krigshärar elliest
hade kunnat fritt, uthan någon swårhet och hinder, komma in i landet,
til at ther röfwa, plundra och brenna.1

§ II. Thesse äldste borgar hafwa icke warit små och swage; utan
widlöftige, store och dråpeliga fäste, med longa, tiocka och höga murar
omgifne. Hwarefter man här och ther i landsorterna finner så
anseen-liga rudera eller efterlemningar, at man them icke uthan förundran kan
beskåda och betrachta, såsom upstaplade och omstengde med ofanteliga
stora och ofta ojemna stenar. Theraf äro the wordne nämnde
griotweg-gar, thet är, wäggar eller murar af stor och grof sten. Man hafwer
fuller i wåra gambla handlingar och Sagor bewis therpå, at wåre
förfäder hafwa giort omkring sig och sina borgar af torf, träd och annat
wirke förskantsningar. Såsom kan läsas uti Göthriks och Rolfs Saga
om Fröken Thorborgs borg på XJlleråker cap. 17. 21. och 24. Men
merendels hafwa dock deras fästen warit af grof sten och stora
bergs-hellar,.thém the med otrolig styrckio hafwa upstaplat och tämeliga nätt
sammanfogat. Thessa fästningar äro uti gambla tider och Skrifter
kallade bur ger, wirkin, kastali, Skali é c. och lärer then utländiske Göthen
Jornanders eller Jordanes hafwa ment sådana, när han uti sin bok de
Rebus Geticis2 skref om wåra gambla Förfäder thessa orden: Execis
rupibus, quasi castellis inhabitant.3

1 Jfr Gran, s. 14.

2 Gothicarum et Längobardicarum rerum Scriptores aliquot veteres.
Lagd. Bat. 1617, s. 10.

3 »De bodde i uthuggna klippor såsom i fästningar». Rhyzelius har
tydl. missförstått Jordanes, då han trott, att denne härmed åsyftat
forn-borgarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:33:15 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfornmi/33/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free