- Project Runeberg -  Upplands fornminnesförenings tidskrift / XXXIII /
39

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Upplands fora borgar.

39

§ III.’ Then, som med flit och omhugsan genomllis wåra Swenska
Historier, skal finna, att borgar och fästen äro här i riket bygde af try
slags folk eller menniskior. -— — —

§ V. Thet tredje slags menniskior, som i fordna tider hafwa byggt
fästen och borgar inom Swea welde, hafwa warit Wikingar, Siö- och
Landröfware, eller, med mildare ord, fribytare, sådane, som sedan the
om Sommaren warit ute på hernad eller i Siöröfweri, giort rån och
wåld, på hwem the råkat, eller hwar the kunnat, dragit sig om
win-teren inom sina starkt murada eller elliest wäl förwarada borgar; som i
gambla Sagor kallas Wikings-böle; ther the sitt Sommar-rof förtärt, och
kanske, understundom ströfwat och röfwat omkring nästliggande
landsändar, wågandes sig ingen til at gripa them an inom theräs Griotweggar
eller höga och tiocka stenborgar. Sådane borgar, af Wikingar eller
Siöröfware upkastade eller sammanlagde, hafwa här i riket efter sig
helt monga lemningar, aldramäst utmed hafswikar, som gå longt up . i
landet; dock kan man ock wäl finna sådana Stenröser efter stora och
starka borgar longt in i länderna».

Beträffande borgarnas användning återfinnas underliga
funderingar hos Dalin,1 som efter att hava konstaterat att
»konsten at bygga, försvara och intaga fästningar, war ganska ringa i
gamle Norden,» säger: »af bärgstoppar giorde man slott med grofve
och oformelige ringmurar af gråsten, hwTilka kallades Drakar Ormar,
efter de slingrade sig omkring de inneboende, hvaraf den sagan
kommit bland gemene man at draken vaktar skatten: konungars och
höf-dingars Döttrar hade gerna i sådana nästen sina Jungfruburar,
emedan de den tiden mycket woro utstälta för oblyge Friare, som
gemen-ligen brukade wåld, och intogo fästningen, hvilket kallades dräpa ormen.»
Så sent som 18682 anser Hofberg, att »något annat än formliga
röfvarnästen, ha de aldrig varit dessa gamla borgar» Något senare3
har han kommit till den åsikten, att de äro »tillflyktsorter för
den icke stridbara befolkningen vid fiendtliga infall i landet.»

Till dissertationerna återkommer jag vid beskrivningen av
de enskilda borgarna. Denna litteratur liksom den
topografiska i öfrigt känna vi bäst genom Bygdéns arbete
»Förteckning å, tryckta och otryckta källor till landskapet Upplands
och Stockholms stads historiskt-topografiska beskrifning» (1892).

1 a. a. 1. s. 266.

2 Nerikes gamla minnen.

3 Förteckning över Nerikes fasta fornlemningar, Örebro 1871. s. 8.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:33:15 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfornmi/33/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free