- Project Runeberg -  Upplands fornminnesförenings tidskrift / XXXIII /
40

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

Gunnar Gi-hl,

Till göd hjälp har också Möntelii »Bibliographie de
Varcliéolo-gie préhistorique de lä Suéde» (1875) varit. Ahlenius-Kempes
verk,1 som i allmänhet är en mycket god uppslagsbok även i
fråga om fornminnen, lämnar dock endast två borgar utöver
de övriga av mig genomgångna källorna.

Huru förhåller det sig nu med borgarnas utbredning inom
landskapet? Äro de ungefär jämt fördelade på hela området
eller äro de särskilt talrika på vissa trakter? Redan av
Erd-manns karta 1868 ser man, att de flesta borgarna äro
koncentrerade på Mälardalen och Roslagen; att de kända borgarnas
antal sedan fördubblats, har ej nämvärt bidragit att förändra
detta förhållande. En viktig sak är också att borgarna ligga
utefter segelleder,2 de nuvarande eller forntida. Om de
forntida segellederna kunna vi hämta goda underrättelser från
Styffes kända arbete »Skandinavien under unionstiden».3 Af de
hos Styffe upptagna segellederna synes mig den vara säkrast,
som går »gent emot Vaxholm», utgörande en förbindelseled
genom hela den sydöstra delen av landskapet (se s. 330 ff.)
Gamla segelleder omtalas också av äldre författare, vilkas
uppgifter naturligtvis böra tagas med en viss reservation. Den
av Styffe beskrivna segelleden uppefter Orsundaån omtalas
även av Grau (s. 612), som säger: »Segelled hade Vikingarne
härifrån4 kunnat haft ut till Thorstuna och Härnévi ända ån igenom,
(hwaraf och de nyssnämde Järnringar i bärget vid Sjön kunna till
wedermäle antagas); rätt så wäl, som de sedan derifrån Härnewi seglade
ut igenom Öresundsån och Låsta Viken i Mälaren, hwarom för detta är
anmärkt.» Enligt en uppgift hös »Ransakningarna» »synnes
seglä-tion hafwa warit ifrån Saltsiön til Kunby med småskepp, efter kiöhlen
på sådana skep i samma leedh är intet mycket länge sedan igenfunnen,
och det som meer är, tinnes ännu twänne skantzar een på hwardera
sij-dan om åhn nedan för Kunby. Denna Seglation hafwer sträckt sig alt
in til Mörby slått. 3 mijhl ifrån Norrtählie.» Hos Peringsköld5
berättas om Salsta borg, att den »hafwer twänne tiärr om sig, det

1 Sverige, Geografisk topografisk statistisk beskrifning, Bd 4, 1909.

2 Månne de gamla ledungsvägarne?

3 Se äfven: Fahlborg. Birger, Några ord om Mälarens geografiska
utveckling efter människornas invandring. Sv. Turistföreningens årsskrift
1907, s. 114 ff.

4 Näml. från Ostlunda borg vid Skattmansö.

5 Mon. Sveogoth. I. Mon. per Thiundiam, s. 84.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:33:15 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfornmi/33/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free