Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Upplands fora borgar.
85
kulturlagret i övrigt innehöll en mängd spridda, brända och obrända
stenar, av . vilka de större trängde ned i lerlagrét. Fynd i kulturlagret
(delvis utsatta å plan och profil): hästbrodd av järn med avbrutna sk än k
-lar. (fig. 34 b); rombisk järnplatta med hål, troligen ändskiva till
nitnagel; glaserad, starkt bukig lerkärlsskärva av ljusgrått, poröst gods;
liten mynningsbit till lerkärl av vanligt grovt, oglaserat, stenblandat vi-
Fig. 83. Tärning
av ben från
Run-saborgen. Vi.
Fig. 34 a och b. Två hästbroddar
från Runsaborgen. Va.
kingatidsgods samt några smärre sönderspjälkade bitar av dylikt gods;
några bitar av större lertrissor, en liten smältklump av blåsvart glas (?);
två små flintskärvor; en mängd obrända (dock stundom svedda)
djurben samt en del brända. dylika; ett nära 10 cm. långt stycke av
benpipa med talrika spår efter täljning med kniv.
I utgrävningens nordvästra hörn fanns i det övre, lerartade lagret
en av kolsvart jord fylld rundad grop av inemot 1 m:s vidd med
bottnen 30 cm. under jordytan (ej utsatt å planen). Däri hittades en liten
krökt jämten, delar av en sönderfallen lertrissa, en liten smältklump
av hårt, svart ämne (ej glas) samt en del djurben. Något norr om
gropen anträffades ännu en hästbrodd (fig. 34 a).
Angående fynden äro följande detaljer att påpeka. Tärningens
nummer äro ej liksom å de nutida placerade så att summan av två
motstående alltid blir 7, utan 1 står mitt emot 2, 3 mot 5 och 4 mot
6. De glaserade lerkärlsskärvorna äro, enligt vad dr. T. J. Arne påvisat
för mig, fragment av sådana glaserade smältdeglar, som hittats i Svarta
jorden på Björkö. Likaledes ha lertrissfragmenten sin motsvarighet i de
stora lertrissor av oviss användning, som talrikt anträffats i Svarta
jorden. Alla daterbara fynd hänvisa alltså tydligen på vikingatiden eller
/möjligen den tidigaste medeltiden. Kanske äro de samtida med
Sigtunas blomstringstid. Man kunde tänka sig, att staden hållit en ständig
vaktpost häruppe för utkik nedåt segelleden.
Djurbenen härröra huvudsakligen av nötkreatur, får (resp^ get ?)
och svin. Dessutom några av höns (trol.) och fisk samt en överarm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
