- Project Runeberg -  Upplands fornminnesförenings tidskrift / XXXIII /
88

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88 Gunnar Gihl, Upplands fornborgar.

rösena1 skulle ha varit underlag för vårdkasar2 är ej vidare
sannolikt, då man ej i dem torde kunna hitta några
skörbrända stenar. En annan åsikt är, att dessa rösen skulle
varit upplag av kaststen.3

Fornborgarna ha givit anledning till en hel del teorier.
Hans Hildebrand4 har framhållit att många av dem ligga
utefter gränserna för häraden, samt att de sålunda kunna
hänföras till .-den-tid,, då häraden redan voro bildade. Detta synes
emellertid för Upplands vidkommande ej hålla streck. Det
tyckes, som förut sagts, snarare varit segellederna, som
varit bestämmande vid anläggningen av borgarna. Att
borgarna skulle varit gemensamma befästningar för ett så stort
område som ett härad är knappast troligt. I en enda socken,
Åland, finnas ju ej mindre än fyra borgar, under det att i
angränsande härad, Lagunda härad, borgar totalt saknas. Några
forskare ha satt borgarna i Östergötland i samband med
striderna mellan svear och götar under folkvandringstiden. De
kronologiska hållpunkterna tyda på, att svealandsborgarna ej
skulle vara så gamla. Det är därför antagligare, att borgarna
här uppe äro att anse som tillflyktsorter vid befarade anfall
under vikingatiden.

1 De högt belägna stenkumlen är som bekant en gravform, som
förekommer över hela Sverige.

2 Arenius, J. E.. De antiquitatibus insul&e Färingsöensis, Diss. Ups.
1751, s. 9.

3 Olaus Magnus, Historia de gentibus septentrionalibus etc., Romse
1555, s. 509 (forntidens försvarsväsen) talar om »iactatio lapidum» =
’stenkastning’. Se även Bergman, C. J., Mälarens minnen’.I, 1844, s. 4, hämtat
från Palmsköld 275: 377-

4 De förhiscoriska folken i Europa, Stockholm 1880, s. 130. Sveriges
medeltid 2, Stockholm 1884—98, s. 570.

Rättelse:

Enligt vad bibliotekarien O. Lundberg godhetsfullt upplyst mig om
synes det på s. 80 nämnda Borggårde i äldre tid ha skrivits Balgarde.
Namnet har då ursprungligen intet med borg att skaffa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:33:15 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfornmi/33/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free