Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyupptäckta arbeten av Étienne de Bonneuil. 105
längs benen i en rad breda veck och flikar. Ehuru i rikare
och fylligare form upprepas här schemat för Roslags-Bro-Eriks
draperisystem. Man märke hur’ dräktflikarne här — särskilt
den, som faller över den ciboriebärande handen — genomkorsas
av de rader parallella veck, vilka, som ovan påpekats, äro så
signifikativa för epokens och mäster Etiennes egenartade
Parisstil. Det skall erkännas, att Frötuna-Olov har en
ansiktslägg-ning av en annan, man skulle kunna säga mer germansk
karaktär än vår Erik, men det kan bero därpå, att konstnären
vid framställandet av detta specifikt nordiska helgon, vars typ
sedan länge fanns utbildad och bestämd i den folkliga
föreställningen, anslutit sig till en äldre förebild, medan en dylik
saknats för den i så ojämförligt mindre grad populära Eriks
vidkommande Bland arkivoltfigurerna i Uppsalaportalen,
hur pass föga individualiserade de än äro,. finnes för övrigt
mer än en, som skulle kunna framdragas till jämförelse — jag
hänvisar t. ex till den tredje aposteln nedifrån i den yttre
arkivolten av portalens östra halvdel2. Kontrapostens status
motsvarar ungefär den, som Roslags-Bro-Erik företräder. Och
till sist kan också anmärkas en detalj, som på ett det-.mest
otvetydiga sätt bestämmer statyns plats, modelleringen av
trollet Skalle under helgonets fötter. Dess ställning är som
synes en* annan än hos pendantstatyn, men i en sak erbjuda de
den mest påtagliga överensstämmelse: behandlingen av
kjorteln, som sluter sig kring underkropp och ben. Vecken äro
här upplagda i form av regelbundna, runda, jämnlöpande åsar,
konvergerande uppåt midjan — det hela ter sig, sett bakifrån,
nästan som en bukig, refflad snäcka (fig. 5). Det är ett
tekniskt behandlingssätt av fullkomligt karaktäriserande slag, som
ej tillåter tvivel på riktigheten i den sammanställning mellan
de båda statyer, som här gjorts, och är den ena, så som syries
uppenbart, ett verk av den franske Uppsalamästaren, måste
även den andra, kvalitativt denna jämbördig, vara det.
och skägg förgyllda. Gnomen under helgonets fötter är iförd svart
(sil-ver?-)rustning och röd kjortel.
1 Jfr ovan s. 100 not 2.
2 Att hårbehandlingen här äger ett starkare tycke av det för
1300-talet karaktäristiska modet, än vad fallet är med Eriksbilden, betyder föga
vad angår tidsangivningen. Just under åren omkring 1300 uppträder
växelvis det ena och det andra modet (se mitt anf. arb., s. 403, not 3).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
