Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
Recensioner.
i’Västeråker (kyrkan uppförd 1331 med ursprungliga tegelvalv), samt
målningarna å de från mitten av 1300-talet härrörande valven i
Trefaldig-hetskyrkan i Uppsala. Samtliga dessa kännetecknas av ytornas
uppdelning medelst vertikala och horisontala bårder eller lister, kantade av
gotiska krabbor, blommor och blad; däremellan odekorerade ytor, som
»så att säga medräknats i totalkompositionen och . . . genom sin lugna
bakgrund framhäva de ornamentala detaljerna». Det är samma,
stilkänsla som ger sig uttryck i denna dekorering, som i de väldaterade
gotiska valvmålningarna t. ex. i Strängnäs domkyrkas långhus (strax före
1300) eller i Riddarholmskyrkan. Genom dessa sammanställningar har
förf. i viss mån uppdragit konturerna till en totalbild av det tidigare gotiska
måleriet i Uppsverige, huru få monument detta än har att uppvisa,
beroende på att alla landskyrkornas trävalv under den senare medeltiden
fått vika för tegelvalv. Huruvida denna bild kan ytterligare kompletteras,
hör framtiden till att utvisa. Jag tillåter mig påpeka, att under putsen
i Skånella kyrkas kor finnas målningar med figurer av utpräglat
hög-gotisk karaktär, framknackade av fil. lic. Martin Olsson 1913, men åter
överkalkade; likaså kan det förtjäna nämnas, efter docenten Ugglas
särskilt efterlyser uppländska målningar från tiden 1350-.–1430, att
Skepp-tuna kyrkas kor är försett med målningar, enligt min tro ett eller annat
årtionde äldre än Tenstamålningarna. Samma intressanta målningar äro
f. ö. genom sina bysantiniserande drag ett säkert tecken på att även
ett romanskt måleri existerat i Uppland. -(Jfr en uppsats av J. Roosval
i Sv. tidskr. 8, 1918, s. 105 ff.).
Fil. lic. Martin Olssons uppsats »Om målad fasaddekorering under
medeltiden» rör sig på ett, vad beträffar Sverige, hittills nästan alldeles
obearbetat område. Uppslaget gavs ju redan 1903 av R. Cederström,
men har sedan dess ej vidare utförts. Efter att ha påpekat några
utländska exempel på sådan dekorering, genomgår förf. de svenska
exemplen på samma sak, såväl de få ännu bevarade, som de i den gamla
manuskriptlitteraturen omnämnda eller avbildade, och analyserar slutligen
utförligt Riddarholmskyrkans båda märkvärdiga donatorsbilder — Magnus
Ladulås och drottning Helvig —, som vid kyrkans nu pågående
restaurering påträffats i de från södra sidoskeppets vind synliga blindnischerna.
Av största intresse är fil. lic. Sigurd Wallins behandling av
målaren Peter, Ösmomålningarnas mästare. Ehuru dennes verksamhet
huvudsakligen tycks ha varit förlagd söder om Mälaren — åtminstone
befinna sig där de av lic. Wallin analyserade verken: Ösmo, Vadsbro och
Tqrshälla så är den likafullt av stor betydelse även för Uppland.
Förf. återfinner nämligen hos Peter en hel del ornament, kända från
den berömde Upplandsmästaren Albertus Pictors målningar, och sluter
härav, liksom av vissa andra överensstämmelser mellan de båda mästarnes
arbeten, att de stått i ett nära förhållande till varandra. Förf. tänker
sig saken så, att Albert varit Peters lärjunge, och stöder detta antagande
genom den iakttagelsen, att en travé i Ösmo så nära ansluter sig till
Alberts stil och ikonografi — så t. ex. förekomma här
biblia-pauperum-efterbildningar, som annars aldrig påträffas hos Peter —, att den väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
