- Project Runeberg -  Upplands fornminnesförenings tidskrift / XXXIII /
129

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Recensioner.

127

skulle kunna tänkas som ett tidigt elevarbete av Albert, utfört under
mästarens ledning. Genom dessa undersökningar ha givetvis ett viktigt
bidrag lämnats till utredandet av de sengotiska uppländska
kalkmålningarnas historia.

Slutligen behandlas de särskilt framstående målningarna i Edebo
kyrka av d:r Karl Asplund. — Till de här nämnda uppsatserna ansluter
sig Cornells ovan omtalade bibliografi för de uppländska kalkmålningarna.

Åt arkitekturen ha ägnats två synnerligen intressanta uppsatser.
Den ena, av fil. lic. H. Cornell, rör sig om Upplands älsta kyrkor, de
märkvärdiga gråstenskyrkorna i Sigtuna och Gamla Uppsala, samt deras
stamfränder. Såsom förf. själv framhåller, är det icke en stilistisk
granskning av de nämnda kyrkorna det här gäller, utan det är de så att
säga historiska dateringsmöjligheterna, som framdragas och skärskådas.
De flesta av de dokumentariska uppgifter, som förf. härvid andrager, äro
visserligen förut publicerade i K. B. Westmans arbete, »Den svenska
kyrkans utveckling från S:t Bernhards tidevarv till Innocentius 111: s»,
men det är ju alltid av ett stort intresse att få dem samlade och direkt
ställda i den konsthistoriska forskningens tjänst. Dokumentariska
uppgifter finnas ju’ från denna tidiga del av medeltiden i regel blott från
de stora kyrkorna. De små landskyrkor, som tillhöra gruppen, ha
därför helt naturligt blivit ytterst knapphändigt behandlade. Man får
emellertid icke härav döma, att de skulle vara av mindre vikt för problemets
lösning. - Tvärsom finnas ofta hos dessa små kyrkor ursprungligare
stildrag an hos de stora stadskyrkorna. Så synes t. ex. Munktorps kyrka,
som över huvud taget ej nämnes i uppsatsen1, ha haft västfasad i likhet
med en stor del av de engelska kyrkor, från vilka Cornell härleder den
uppländska gråstensgruppen. En annan mycket givande av de små
landskyrkorna är Skånella, vars utomordentligt fina gråstensförband, om man
får följa Janses förbandskronologi, tyder på en högre ålder än t. o. m.
Gamla Uppsala kyrka. Dessa stilistiska frågor tillhöra emellertid, som
sagt, icke egentligen den uppgift förf. närmast ställt för sig. En del
av det stilistiska problemet har han senare behandlat i ett föredrag i
den av utställningen anordnade serien »Uplandia sacra».

Tegelkyrkorna behandlas av fil. lic. Gerda Boéthius. Den titel hon
valt, »Stilströmningar inom den uppländska tegelarkitekturen», är
synnerligen lycklig. Ty det är smakriktningarna snarare än de enskilda
verken, av vilka denna uppsats ger en så klar bild. Förf. visar, huru
teglet, om vilket den tekniska kännedomen fanns redan under en- tidig
del av 1200-talet, mot slutet av samma århundrade vinner ökad
spridning och under inflytande dels från dominikanerarkitekturen, samt
Strängnäs och Västerås domkyrkor i deras äldre skeden, dels från det stora

1 Den nuvarande kyrkans långsmala förhus — »Davidskyrkan» — med
det väldiga tornet synes ursprungligen ha utgjort en absidkyrka med torn
över koret av samma art, som de fyra av Cornell nämnda Upplands^
kyrkorna (enligt undersökningar av fil. lic. G. Boéthius, publicerade i
Väst-mani. läns tidnings julnummer 1917). .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:33:15 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfornmi/33/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free