- Project Runeberg -  Upplands fornminnesförenings tidskrift / XXXIV /
45

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Namnet Värmde).

185

Fornv. 9, 1914, s. 184), Solö -invid Norrnäs m. fl. betecknade
en gång skilda öar, fast de nu naturligtvis hora till Värmdön.

Mindre tilltalande synes mig det andra alternativet: att
namnet Värmdö först uppko m m i t efter öarnas sammanväxning
och då redan från början som namn på det hela Vi finge då
anta, att den tidigare ön invid Vindöström förut haft ett helt
annat namn — ty namnlös har den icke varit —/ vilket sedan
försvunnit.

Men nu kan man med fog säga: det är väl icke säkert,
att just den ström varit namngivande, som vi ännu, tack vare
Värmgärdet, kunna påvisa ha benämnts värm-. Detta ord var
ju egentligen intet egennamn, utan ett vanligt »appellativ» i
språket. Den centrala delen av Värmdön måste förr ha varit
omgiven av just sådana smala, strömmande sund. Ett ,gick
strax söder om kyrkan vid det senare Dragede, ett annat
har en gång förbundit den djupt inskärande Gillstuguviken
med Ängsvik; och sunden vid Sund ha vi redan talat: om.
Det är fulltut rimligt, att också dessa strömmar benämnts med
samma ord och att ön som omgavs av dem — och det blir
då just den ö där kyrkan nu ligger — hetat Värmdön ’ön vid
eller med de strömmande sunden’.

Vilkendera av dessa två möjligheter man bestämmer sig
för, det kan sammanhänga med lösningen av ett spörsmål
som jag nu slutligen också måste beröra: det nämligen,
varifrån namnet Värmdö fått sitt d. Det finns här två
förklaringsmöjligheter. En del omständigheter tyda på, att nordiska
önamn i äldsta tid kunde bildas av ett annat ord i språket
så, att ett d lades till detta ord.1 I så fall skulle av ett värm(a),
värme — eller rättare av ett förlitterärt varm- — här ha
uppstått ett önamn Värmd, och sedan vore -ö ett yngre tillägg
(liksom vid Saltarö av Saltarn, Ingarö av äldre Inga(n),
Run-marö av äldre Rudm(i) o. s. v.); just de äldsta önamnen äro ofta
icke bildade med -ö. Till denna förklaring måste vi hålla
oss, om vi skola tro att det är det gamla namnet på Vindö-

1 Månne vi icke ha ett sådant på nära håll i Fogdön strax norr om
Grisslehamn? Dialektuttalet är Fy g da, och jag vill däri se ett *fugift
till ieur. *peuken bestyrkt växelform till *peug- i nord. fjuka, da. fy ge.
Namnet vore då ’den för storm och vågstänk utsatta’. [Jfr Hellquist, Sv.
sjönamn, s. 154 f.]. — Jag behöver väl knappt frairfhålla, att jag icke menar
att dentalsuffixets primära uppgift här vore att bilda önamn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:33:16 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfornmi/34/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free