Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Grau, Hushål ds Anmärkningar.
d. 27.
Lema sockn hörer halfparten til detta Norunda härad och den
andra hälften til Rasbo härad. Äger äfven så knapp äng som
Ehrentuna. Desse hemmans inbyggare hafya sina. slogar på
all-männingen dit de hafva 2 och 3 mil ät samlas Persmässdagen
derstädes
d. 28.,
Thensta sockn mera behagelig af skogsbackar. Här kan weden
antingen köpas eller stiälas af de hemmans skogar, som i socknen
gifwas. De hafwa mycken åker, men liten äng och intet annat
bete än på skarpa trädesgärdet. Här växer intet gräs på
dikesrenarne i torra år, och när åkren slår felt, som gemen], sker med
wårsädet i torra somrar, så är den arma bonden ruinerad.
En upländning skal arbeta starkare än någon annan landsman.
Lehna kyrlca ganska liten, men har sin behaglighet af Bielkiska
grafwen, hvilken fram uti choret är aldeles öpen.
J Thensta sockn är icke aldeles så stora seminanter som i
Ehrentuna, der på en hel fierdingswäg ja en mil ingen hägnad
synas kan. I Gl. Upsala synes aldrig en skogspinne.
Sid. 6. På en Sölfwerbägare öfwer de deri infattade mynteteckn på ena
sidan.
Si Swea Crona här med nijo mynt dertil,
hwars namn för ögon står, om du det läsa will.
De’ här i Swea land i fem år gängse warit.
Det både hög och låg med skada måst erfarit
Hwad wärde, som de haft, på andra sidan stått,
Som nu eij skönjas kan på detta drickesmått
Men efter dess valéur nu mer eij warder synt,
Mins det de kostät har en daler Silfwermynt.
Ett -sådant tilstånd-eij i Swerige nånsint hördts
i-Som näst guds wredes straff orsakat Baron hördts.
I WicJcsta sockn spöka taklösa hus och lutande wäggar på
frälse hemmanen allestädes, och den högste guden wet, hwaraf detta
arma folket lefwa. En wälbehålleii bondes förmåga kan här på
ett helt hemman wara högst 3 å 4 kor, ett par magra hästar, några
enda får och swin. Derföre’hinner han ock knapt göda ett
span-land på sin åker hwart år. Ett hufwudfel är, at här finnes hos
landtbrukaren aldeles inga oxar, efter bonddrängen här räknar för
en stor skam, at köra oxe. Efter nu här så liten gödsel efter kréä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
