Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Upplands hällristningar 3.
219
till Biskopskulla1. Af en son till Flink, skomakaren Arvid
Karlsson i Söderby, Alunda, ha dessa uppgifter ytterligare
preciserats därhän, att hittarne voro han och hans broder, samt att
fyndet gjordes omkr. 2 m. från östra långväggen till den numera
rifna stugan å ett djup af 12 tum under marken. Vid af
amanuensen Åke Stavenow hösten 1920 verkställd afvägning af
fyndplatsen har den befunnits ligga omkr. 28,80 m. ö. h.2.
De ofvan relaterade fyndomständigheterna göra det icke
omöjligt, att här föreligger ett graffynd, särskildt
ined^hän-syn till att å det närbelägna berget åtskilliga älfkvarnar äro
inhuggna samt att vidare å dess hjässpunkt ligger en numera
förstörd grafhög3 — ett läge, som antyder bronsålder. Såväl
nivå-siffran som patinans beskaffenhet tala i livarje fall emot, att den
tappats i vatten. Vi kunna sålunda tänka oss, att den ö, som
fyndplatsen bildat i den af hällristningar kantade forna fjärden
vid Biskopskulla, varit begrafningsplats för folket i en
bronsåldersgård, liggande å ungefär samma ställe som det nuvarande
Hvarsta, och måhända bärande samma namn4.
Beträffande det viktiga spörsmålet om hällristningarnas
betydelse kunna de i II. 30 framlagda åsikterna, att de i
öfvervägande grad äro dödskultbilder, anses ha fått en god
bekräftelse genom den senare upptäckta ristningen Stora
Viggeby II. Med sin altarliknande uppbyggnad och sin
ensamstående skeppsbild måste detta fornminne uppfattas såsom
en kultplats, där skeppet har symbolisk betydelse. Hvilken
denna är antydes af de nedanför anbragta älfkvarnarna —
enligt svenska forskares enstämmiga uttalanden offerskålar för
1 Se kartan fig. 1.
2 Fyndplatsens exakta läge har varit lätt att konstatera, enär
husgrunden ännu är tydligt synlig och själfva gropen, hvari spjutspetsen hittats,
tack vare af Karlsson meddelad kartskiss äfven kunnat återfinnas.
3 Enligt uppgift af personer inom socknen skall förr en kvarn af den
gamla typen »på fot» ha haft sin plats i den här synliga gropen, och
såsom framgår af kyrkoherde E. Y. Ekbergs utredningar, synes denna
förklaring äga fog for sig. Den ofvan framställda ^rafhypotesen torde dock
ej därigenom behöfva anses rubbad, då kvarnen i fråga kan antagas ha
fått sitt underrede ingräfdt i en grafhög. Att jordkullen är med konst
anlagd är i hvarje fall säkert.
4 Angående skälen för sta-namnens hänförande till bronsåldern se
Högbom,- Studier öfver Upplands äldre bebyggelsehistoria. Ymer 1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
