Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lövsta.
Ett notabelt namn av blygsamt ursprung.1
Av Hjalmar Lindroth.
Den klang ett namn har för oss beror till god del på de
idéassociationer, som av namnet väckas. Då vi nämna Lövsta,
tänka vi på svensk brukshanterings uppsving under 1600-talet
med hjälp av inkallade holländare, bland vilka var den förste
svenske Louis de Geer, vars ätt sedermera kom att skriva sig
till »Leufsta» — den utländska stavningen höjde namnet på
rangskalan —; vi tänka väl ock på den glans, som stått kring
Lövsta under senare tider ej blott som ett av våra alltjämt
mest betydande järnbruk, utan som en av de få kvarvarande
verkliga herredomänerna sedan äldre tider — tills nu även
detta gods synes vara dömt att splittras, måhända till
samhällets gagn. •
Utan tvivel är alltså Lövsta ett ortnamn med stolt klang
i Sveriges hävder. Det kan då måhända ha sitt intresse att
gå dess ursprung inpå livet. Det skall visa sig, att glansen
då försvinner och att kvar står en synnerligen alldaglig
innebörd.
%
Att det uppländska storgodset ingalunda bär något unikt
namn, är lätt att övertyga sig om genom att slå upp i Post- och
Telegrafortförteckning eller t. ex. Rosenbergs bekanta
handlexikon. I det senare finna vi icke mindre än 26 Lövsta(d), däri då
inbegripna ett par Ijövstaholm, ett Lövsta fors och ett Lövsta,lund.
Redan detta tyder ju på, att upprinnelsen icke är särdeles
förnäm. Dessa Lövsta ligga spridda över nästan hela landet;
de flesta ha vi dock i Svealand, icke mindre än 19 stycken,
däribland de båda socknarna Öster-Lövsta i Uppsala län
— inom vilken just det de Geer’ska Lövsta ligger — och
Väster-Lövsta i Västmanlands län.
1 Nedanstående uppsats offentliggjordes först i Aftonbladet 7 nov.
1920. En liten omarbetning har nu skett, och särskilt har citatapparat
bifogats. Den populära framställningsformen har emellertid bibehållits.
Upplands Fornminnesförenings Tidskrift XXXVI. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
