- Project Runeberg -  Upplands fornminnesförenings tidskrift / XXXVI /
17

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lovsta.

223

-stad, är emellertid icke klart redan därigenom, att de här
anförda formerna sakna ett d. Ty det visar sig, att också de
oomtvistliga namnen på -stad ofta sakna detta d, och detta
även i de böjda formerna på -um. Särskilt är detta, såsom
lektor E. Wigforss nyligen uppvisat1, fallet i svealandskapen.
Ett sörmländskt Hlaclcsta skrives sålunda blacstum, ett närkiskt
Dömesta skrives Dömastum, osv. Och likaså träffa vi Giristir,
Helgcistir, osv., allt av riktiga stad-namn. Men just dessa
former på -sta, -stir, -stum också av verkliga stad-namn ha
naturligtvis gjort, att Lösta, Löstum kom att uppfattas såsom
ävenledes ett sådant, och då blev namnet naturligen lätt nog
sedermera uppsnyggat till -stad i skriften.

En av de ovan anförda formerna synes emellertid avvika
från vad som förekommer vid äkta stad-namn, nämligen L0star
från 1292. Den förstås däremot utmärkt väl som pluralform
— i ortnamn träffas ej sällan pluralform utan påvisbar plural
betydelse — av ett enkelt substantiv löst, liksom Lösfiim
förstås som dativ plur. av detta samma ord. Det är också ett
dylikt substantiv, varom här är fråga. Den i förtid bortryckte,
lovande unge språkforskaren Nils Carlsson, som särskilt ägnade
sig åt studiet av gutniska, liar i en efterlämnad uppsats2
uttalat sig om det gottländska sockennamnet Lojsta Han ser
däri med rätta icke ett stad-namn, utan en böjningsform av ett
substantiv, som i forngutniskan måste ha lytt loj st och som
han sannolikt riktigt anser ha betytt ’ljusning, glänta, öppen
(icke skogbevuxen) plats’ (stammen vore nära släkt méd den
i ljus).

Det är nu, fastän N. Carlsson inte tycks ha tänkt därpå,
intet tvivel om att det gottländska Lojsta är alldeles samma
namn som det fastlandssvenska Lösta. Det nyssnämnda loj st
borde i fastlandets mål just motsvaras av ett löst. I
medeltidshandlingar har ock insikten om de båda namnens identitet
tagit sig uttryck däri, att även Lojsta ibland trots sitt uttal
skrives med ö (Löste, Löstum), — Vi ha alltså skäl att antaga,
att de många Lövsta från början helt blygsamt beteckna’öppna
platser’. Att i varje enskilt fall direkt i terrängen verifiera
detta torde nu icke vara så lätt. Överallt där en gård eller
bebyggelse finnes, ha vi nu mestadels åtminstone någon öppen

1 Arkiv f. nord. filol. 35, 209 ff.

2 Arkiv f. nord. filol. 35,327.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:33:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfornmi/36/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free