- Project Runeberg -  Upplands fornminnesförenings tidskrift / XXXVI /
18

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

224

Hjalmar Lindroth,

terräng; vårt ortnamn skulle ju dock syfta på att en sådan
funnits redan vid den första bosättningen på orten1.

Sedan Lösta på ovan angivet sätt kommit att fattas som
ett stad-namn, kom naturligtvis Lo- att för språkmedvetandet
avskiljas som en förled. Också den blev då utsatt för
om-tydning. Närmast, låg tanken på löv. Det ser ut som om
denna omtydning tidigast drabbat de få götiska Lösta. Ett
småländskt, möjligen det i Tryserum i Tjust, skrives redan
1526 löffsta, och ett östgötskt Löffstada 15552. Tills vidare
kan jag emellertid inte bevisa, att också dessa båda namn
verkligen äro gamla Lösta. Åtminstone ett säkert exempel
kan nämligen påvisas, då ett nutida Lövsta har ett helt annat
ursprung: Lövsta i Bälinge socken N om Uppsala skrives
lydistum 1344lödistum 1490, lödestä 14934 och är utan tvivel
ett äkta -stad — säkerligen samma namn för resten som det
nuvarande Lövsta i Näs, Ulleråker. — Emellertid, från
götalandsformer sådana som Löffsta grep stavningen med Lö(f)~
även de uppsvenska namnen. Men ännu t. ex. i Gustaf Vasas
registratur skrivas dessa alltid Lösta. 1629 finner jag dock
ett troligen uppsvenskt Löfzsiadh, 1636 omnämnes Löffsta sochn
i Uppland och 1641 LöfstadJiolm vid Sigtuna5. Men det är
betecknande för dessa formers rent skriftspråkliga karaktär,
att fornforskaren J. Rhezelius, som 1638 gjorde anteckningar
på ort och ställe, flera gånger talat om Lösta, men blott
undantagsvis skriver LöfstaG.

1 Riksbibliotekarien dr E. W. Dahlgren, som är sysselsatt med
Lövsta-brukets historia, liar med anledning av denna min artikel godhetsfullt
upplyst mig om, att min tolkning reelt sett passar »särdeles väl» in på
Oster-Lövsta. »Strömmaråns dalgång, som utgör socknens hufvuddel, är och har,
att döma af fornlämningarna, åtminstone sedan järnåldern varit en öppen
bygd, skarpt begränsad från de väster, söder och öster därom belägna
vidsträckta och svårframkomliga skogsmarkerna».

2 Gustav I:s registratur 8, 228, resp. 25. 95.

3 Sv. Diplom. 5, 320.

4 Sami. utg. av Sv. Fornskr.-Sällsk. 182,33,86.

5 Dessa 1600-talsformer tror jag mig ha antecknat ur A. Oxenstiernas
skrifter o. brefväxling eller ur Sv. Riksrådets prot., men jag är ej nu i
tillfälle att ge exakt källhänvisning. — Genom riksbibliotekarien Dahlgren
känner jag nu av Öster-Lövsta skrivningen Löffstad redan från 1588, ur
icke-lokal källa (fogderäkenskap).

6 Rhezelius Monum. uplandica, utg. af C. M. Stenbock o. O.
Lundberg. s. 81, 84, 117, 179 f. (Formen med Löf- s. 84, den enda jag funnit,
skulle väl ej bero på tryckfel?)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:33:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfornmi/36/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free