Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lovsta.
225
För ortnamns forskaren är det lärorikt att se, hurusom ofta
ett vanligt namn så småningom fick en enhetlig stavning över
hela vårt land. Skrivarna och tjänstemännen i de centrala
ämbetsverken ville gärna igenfinna ett dem redan från en viss
trakt bekant namn i ett ungefär likalydande annat, som mötte
dem i längderna, och så stavade de lika över lag — allra helst
om de därmed tyckte sig få någon slags mening i namnet.
På det sättet ha vi nu överallt fått ett schablonartat,
kvasibegripligt Lövsta(ä) i stället för det gamla Löst, plur.
Löstir eller Lösta(r), ’den öppna, skoglösa platsen’.
I lokala källor träffar man däremot naturligtvis lättare de
för resp. namn genuina formerna. Det är då av intresse, att
av Öster-Lövsta i äldre tid en skrivning Liösta är rätt vanlig,
enligt vad riksbibliotekarien Dahlgren meddelat mig. På
förfrågan har denne ytterligare välvilligt upplyst, att formen
träffas »endast i handlingar av lokal natur», och såsom äldsta
belägg t. v. citerat en jb av 1609. Det är då säkerligen
anledning att här se ett intyg om den från nutida dialekter kända
norduppländska övergången avl> ijj1, vars terminus ante quem
vi sålunda kunna anse oss känna; denna är icke förvånande
tidig, om vi taga hänsyn till vad vi redan veta om åldern av
den fonetiskt sett parallella övergången av e > ie — visserligen
beträffande centralare delar av landskapet.
Tillägg i korrekturet: I det just komna sista häftet av
Sv. Diplom, liar jag (Bd 6, 569) funnit Lövsta i Tillberga,
Vstml., under formen L0fsta 1355. Detta har givit mig
anledning att noggrannare efterspåra tidiga ex. på Löf-; och jag
har då ytterligare funnit ett icke exakt identifierat uppl. l0fstce
1346 Sv. Diplom. 5, 590. Att någotdera av dessa namn skulle
vara’annat än Lösta, ser jag intet skäl att antaga (äldre belägg
äv Löfsta i Tillinge är ej känt). Ombildningen har alltså
börjat tidigt, och jag kan ej längre påstå, att den utgått från
götalandsformer.
1 Se t. ex. Hesselman Sveam. 86, E. Kruuse i Uppland, Land* o. folk
2,543. Det är alltså icke skäl att här söka den rent grafiska förklaring av
växlingen Lj— L-, som man haft anledning att söka i fråga om en del
andrä ortnamn (Sahlgren i Namn o. Bygd 1918. s. 85 ff.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
