- Project Runeberg -  Upplands fornminnesförenings tidskrift / XXXVI /
27

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från uppländska gravfält. V.

233

sig innehålla två urnor med fornsaker utmärkande för den
yngre bronsåldern.1 Schnittger har också vid nyss citerade,
förberedande publicering gjort gällande, att dessa gotländska
skeppsformiga stensättningar utvecklats inom Gotlands gränser
och således intet ha att skaffa med kulturinflytelserna
söderifrån under bronsåldern. Men i en synnerligen intressant
uppsats i Ord och Bild om våra kulturförbindelser med östra
Medelhavet under den äldre bronsåldern konstaterar han »en
verklig intensitet i förbindelserna med import till Norden av
varjehanda föremål av olika slag och av olika material».2 Och
varför skulle Gotland uteslutas härifrån, den ö inom den
nordiska kulturkretsen, som i alla tider varit en plats, djir
inflytelserna från de stora kulturländerna tydligast kunna avläsas.
Det sistnämnda konstaterar också Nils Litliberg i en uppsats
om allmogekulturens geografi, i det han säger: »Sedd i
samband med den övriga svenska är den gotländska
allmogekulturen torftigast av dem alla. Någon allmogekonst av det slag,
vi träffa överallt annorstädes i Sverige, söka vi förgäves, här.
Alla havets vindar ha gått över ön och gjort dess odling,
åtminstone till det yttre, till den mest odifferentierade av
Sveriges allmogekulturer, med lån från borgerliga och folkliga
kulturer runt Östersjön.»3 Ehuru detta gäller en långt senare
tid än bronsåldern, tyckes mig dock detta citat här hava sitt’
berättigande, då det på ett utmärkt sätt visar Gotlands
förmåga att tillgodogöra sig utifrån kommande impulser, ett drag
som säkerligen alltid, åtminstone till en viss grad, utmärkt
ön. Hur som helst, de gotländska skeppssättningarna äro en
synnerligen begränsad företeelse, utan samband med de på
fastlandet under yngre järnåldern förekommande, om än den
religiösa åskådning, som möjligen kan hava legat till grund
för deras skapande, kanske varit densamma. Framtida fynd på
Sveriges fastland kanske komma att rikta vetenskapen med
bronsåldersskeppssättningar, men tills dato utgöra de gotländska
som sagt en lokalform.

Som redan förut påpekats, är antalet av genom fynd säkert
daterbara skeppssättningar jämförelsevis litet. I »Bohuslänska

1 B. Schnittger, Hvar 8 Dag 1919.

2 B. Schnittger, Våra kulturförbindelser med östra Medelhavet
under den äldre bronsåldern. Ord och Bild 1919, sid. 69.

3 Nils Lithberg, Till allmogekulturens geografi. Rig 1918, sid. 18 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:33:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfornmi/36/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free