- Project Runeberg -  Upplands fornminnesförenings tidskrift / XXXVI /
29

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från uppländska gravfält. V.

235

bl. a. på en av skeppssättningarna på Vedby Bakke samt vid
Hallarum, Blekinge1; vad den betecknat torde vara svårt att säga,

Orsaken till att man rest skeppsformiga stensättningar av
ovan beskrivna slag anses numera allmänt vara av religiös
karaktär. Skeppssättningarna anses ange att föreställningen om
en själens seglats till dödsriket även skulle ha förekommit i
Norden. Det är Knut Stjerna, som i en studie om »Skölds
hädanfärd» sammanställt båtgravskicket i Norden med
grekernas och romarnas föreställning om Karons färja, en
föreställning, som återspeglas i det grekiska bruket att låta den
döde få med sig en »färjpenning» i munnen, och som skulle
lia kommit hit upp under de livliga förbindelserna med södra
Europa under tiden 200—375 e. Kr.2 Det är en mycket
naturlig sak, att denna föreställning slagit så fasta rötter i det
fjordrika Norge och det på sjöar och vattendrag så rika
mellersta Sverige,3 och Stjerna har också i ovan citerade
uppsats visat, huru den omgivande naturen och det därav
betingade vanligaste fortskaffningsmedlet spelat sin stora roll".4
Så ansågs i det nordliga Sverige med dess stora snö vid der,
där släden kommer till rik användning, denna såsom den
farkost, i vilken färden ställdes till dödsriket. För övrigt
lever föreställningen, att själarna föras sjövägen till de dödas
land, ännu i dag hos många primitiva folk.5 I fråga om
båtgravskicket, till vilket gravsättningen i skeppssättningar
bör räknas, urskiljer Stjerna i Norden, frånsett ett första
stadium av direkt kopiering av den grekiska seden att låta den
döde få med sig en »färjpenning», som lades i hatfs mun,,
trenne stadier6. I) Den döde sattes i sin båt, som obränd eller
brinnande fick gå till havs. Ett exempel härpå ha vi bl. a. i
berättelsen om Kung Hakes hädanfärd. II) Den döde begrovs

1 Worsaae, a. a. Tavla III. Fig. 27 och 28.

2 Knut Stjerna. Skölds hädanfärd. Studier tillägnade Henrik Schiick
på hans 50-årsdag. Stockholm 1905.

3 Jfr. M. Ebert, Die Bootfahrt ins Jenseits. Praéhistorische
Zeit-schrift. Band XI och XII. Sid. 185.

4 Stjerna. a. a. Sid. 112.

5 Montelius, Stenskeppet vid Kåseberga. a. a. Sid. 54.

6 Stjerna, a. a. Sid. 115. Jfr den liknande typologiska utredning av
båtgravskicket, som Montelius framlagt i den ovan anförda uppsatsen
»Sten-skeppet vid Kåseberga». Montelius urskiljer här 4 olika grupper, varav
den fjärde utgöres av skeppssättningar, synliga ovan jord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:33:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfornmi/36/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free