Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
Nils Litiiberg,
Jag skall här icke vidare uppehålla mig vid förloppet av
själva grävningen och vid huru problemen’^er^öch5 mer
invecklades, lika litet som vid de ordskiften/ som byttes enskilt
och offentligt i frågan, ordskiften, som berodde på de:
menings-skiljaktigheter, som helt naturligt måste uppstå mellan de
historiska intressena å ena sidan och stadens ekonomiska
intressen å den andra. För många stå de nog ännu i rätt friskt
minne.
Undersökningen började, som nyss nämndes, de första
dagarna av april — de första grävningsfotografierna äro
daterade 12 april — och den pågick till slutet av september, och
jag går direkt på skildringen av de resultat, som.!därvid(nåddes.
De i* tomtens nord- och ostlinje först an träffade Wurarna,
plan I, voro jämförelsevis lätt expedierade, materialet var
tegel på en låg gråsténsbotten, fig. 4, 5. I tomtens nordlinje
vilade muren på en rustbädd av grova ekplankor, som voro
lagda över flerdubbla rader av nedslagna, tunna pålar. Muren
var här nedbruten så gott som till grunden, och de
kvarlig-gande tegelskiften hade satt sig utåt, så att de lågo
trapp-stegsformigt på varandra, nästan som täckstenar i ett valv, en
omständighet, som för några dagar satte, nytt liv i en gammal
fabel om en underjordisk gång under Fyris mellan Domkyrkan
och det forna Klostret å Gotlands Nations nuvarande tomt.
Utefter ån kvarstod muren till större höjd nästan upp till
nuvarande markytan, och den vilade här på ett b jul kvar v, som
senare visade sig vara en knuttimrad mur av trä av samma
slag som bogårdsmuren kring S. Råda kyrka i Värmland eller
som gårdshägnaderna i nutida gårdar i Härjedalen ocli
Dalsland. Några byggnadshistoriska problem erbjöd muren icke.
Det var påtagligen de sista resterna efter den av Messenius
omtalade ringmuren, som påträffats. Särskilt utefter
nordlinjen gjorde den intrycket av att hava mycket tidigt blivit
med våld förstörd, och man erinrade sig ofrivilligt berättelsen
om ätt Gustaf Vasa skulle ha nedbrutit det äldsta
universitetets murar för att använda dem till b y g g n a d s m a t e r i-al * U p s al a
slottV >
Själva huvudbyggnaden, plan II, utgjordes^a^(e®)förisin
tid icke obetydligt huskomplex, vars kärnparti biTdadesCJav en
, 1 Schefferus anf st. s. 268. Även Messenius anf. st. sy. uppl. s. 46.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
