Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett återfunnet klosterminne.
285
Hans Hildebrand uti sin specialuppsats som sammanfattning
följande uttalande (pag. 117): »Av Sko kloster finnes nu intet
mera i behåll än kyrkan, tillbyggd, ändrad, delvis förstörd, i
följe därav ej bärande något troget minne om det
ursprungliga utseendet under klostertiden. Klostret är däremot
försvunnet med dess många byggnader». Av medeltida minnen
i kyrkan hava vi därför huvudsakligen endast att anteckna
över en viss Helena en vacker gravsten med lång inskription
och med Magnus Johansson (Engels) sköld.1 Antagligen ock
en gravsten över dennes broder Benediktus, ärkediakon i
Uppsala, vilken sten Celsius uti citerade uppsatsen beskriver.
Slutligen skall här nämnas en sten med en ingraverad kalk;
och en, som det tycks, ej vidare gammal inskrift, lydande söm;
följer: »Hic jacet Holingerus» (Här vilar Holmger). Denna
sten tycks emellertid två gånger flyttad, och man lär ej känna
dess ursprungliga plats. Det kan därför frågas, om man av
dessa rent personliga minnen från Skos medeltid intet mera;
känner. Man har trott detta. Fullt så illa är det dock
lyckligtvis icke.
Uti ett Utters manuskript i Riksarkivet2 finnes
nämligen följande antecknat (fig. 1):
»Udi Skoo Closter hr. Hollingerus aff Folkunge
begraff-ningh. »Natum praeclara etc.» (Här följer den på bårtäcket
i Statens Historiska museum befintliga vers.) Därinunder är
anbragt en perspektivritning av sarkofagen, visande å ena
gaveln en sköld i 1500-talets stil med tre bjälkar, av vilka
den förstas överkant sammanfaller med sköldens ovanlinie, å
andra gaveln en enkel triangel. Under denna teckning ett
tillägg på latin, som i översättning lyder som följer:
»Holm-gers fader var konung Knut, som även är där begravd och
var klostrets grundläggare, såsom en viss nunna berättar. Och
sade nunnan till mig, att där även är begravd Magnus Engel.»
Så långt Utters anteckningar.
Denne författare levde, som bekant, åren 1566—1623. Ar
1502 nedbrann, enligt Rothlieb, kyrkan med klostret och stod
länge öde, samt skall den förstnämnda ej hava blivit färdig,
förlän riksrådet Herman Wrangel erhållit egendomen i förläning
år 1602. Vidare uppger Messenius, att Holmgers grav, som stod
1 H. Hildebrand, Sveriges medeltid III, Fig. 487.
2 Geneal. n:o 41, pag. 215 v.
Upplands Fornminnesförenings Tidskrift XXXVI.
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
