- Project Runeberg -  Upplands fornminnesförenings tidskrift / XXXVI /
92

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

298

Recensioner.

dessa våra älsta kyrkor ligger huvudintrycket i den yttre rytmiska
grupperingen av murmassorna, medan man ej annat än i enstaka fall drog
ut konsekvensen av de väldiga murarna och välvde det inre.
Timmermanstekniken stod alltför högt och var alltför djupt ro(ad häruppe för
att man ej så vitt möjligt skulle ge den uttryck även i dessa
stenbyggnader. »Därigenom komma murar och valv att förbli två parallella
företeelser i landskyrkorna inom vårt område».

Omkring år 1200 kommer så en strömning som medför
västtor-net. Möjligen kommer detta element via Vaksala, den älsta kyrkan av
denna grupp, från S. Per i Sigtuna, möjligen bottnar det kanske i ett
outklarat utlänskt inflytande. I varje fall förklaras västtornels popularitet
genom. ett praktiskt behov av kraftiga försvarsanordningar. Samtidigt,
avlöses det absidförsedda koret av den raka koravslutningen, som enligt
förf:s mycket troliga antagande beror på cisterciensiskt inflytande. Det
är i denna grupp som teglet första gången kommer till användning
(Skepp-tuna), dock endast som nyttomaterial i fönsteromfattningar, alltså utan
dekorativ uppgift.

Även om teglet sålunda uppträtt sporadiskt under en tidig del av
1200-talet kommer det nya materialets genombrott ganska oförberett..
Detta genombrott sker i den stora tegelkyrkogruppen Strängnäs
domkyrka, Sigtuna Mariakyrka, Västerås domkyrka, Stockholms Storkyrka
samt Sko klosterkyrka och till denna byggnadsgrupp hör även
profanpalatset Alsnö hus. Dessa byggnader medföra icke blott ett nytt
material utan även, som förf. påpekar, en ny arkitektonisk stilkänsla. Förf.
uppvisar här gruppens förutsättningar i norra Tyskland, men antar även
ett samband med Danmark, ett samband vars förhållande till det tyska
inflytandet ej närmare preciseras. Byggnadsverksamheten vid dessa
kyrkor utfyller enligt förf. så gott som hela 1200-talet. Man har dock
rätt att fordra en mera ingående motivering för förf:s bestämda datering
av Strängnäs I, gruppens älsta monument, till icke efter 12251.

Inflytandet från denna grupp av monumentalbyggnader blir snart
märkbart på de smärre landskyrkorna Materialet slår visserligen icke
fullständigt igenom annat än i enstaka fall (Alsike), men visar sig i
detaljformer såsom fönster och portaler. Det gamla gråstensmaterialet
bibehålies, men kyrkorummets rymd förändras i enlighet med den nya stilen.

Denna stilförändring medför dock icke en övergång till gotik. Den<
romanska byggnadens trygga massverkan hade växt^"alltför fast samman

1 Förf. polemiserar i detta sammanhang (sid. 78) mot mitt försök till
typologisk datering av tegelornamentiken — ej byggnadsverken — i Sigtuna,
Sko, Strängnäs och Alsnöhus och vill göra gällande att den mest fulländade
tekniken snarare bör ligga vid utvecklingens början närmast den utländska
förebilden. Detta vore riktigt om det gällde ett längre utvecklingsförlopp, men då
detta — vilket jag här anser vara fallet — rymmes inom en individs livslängd,
måste motsatsen vara det naturliga. F. ö. stöder denna typologi huvudsakligen
pä en stilistisk utveckling. — Det må även tillätås att här rätta en annan
uppgift. Sid. 84 meddelar förf. att jag »uppvisat att gotländska stenhuggare
arbetat på Alsnö hus». Detta är en tillspetsad formulering av mitt antagande
om ett visst samband mellan Adelsömästaren och ett par skulpturer i
Bar-lingbo kyrka, en formulering som jag för min del ej kan stå för.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:33:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfornmi/36/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free