Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
Wilhelm Nisser
Från följande år känna vi nästan intet om slottets öden. 1670
erhöll urmakaren Casper Zurbon 170 dir. k:mt för lagning av
slottets stora klocka1 samt Wendel Stam lön för stenläggningen i
portgången.
Under Nils Brahes tid synas blott obetydliga reparationer
förekommit, såsom lagning av urverk, uthus och spislar2 jämte
underhåll av excellensens lustjakt Gripen, med vilken han tydligen då
och då gjorde ett strandhugg vid detta sitt halvt bortglömda slott.
Var ha vi de stilistiska fränderna och förebilderna till detta
kubiska slott? Närmast kommer man att tänka på Brahehus, som
just under dessa år uppförts och inretts på Per Brahe d. y:s
befallning och efter hans föreskrifter. Meningen synes ursprungligen
varit att samma konstnär, Johan Werner d. ä., som-smyckat
Brahehus skulle få fortsätta sitt arbete på Bogesund.3 Båda dessa slott
äro emellertid, liksom det några år senare uppförda Brahehälla,
relativt sena utlöpare av en borgtyp, den kubiska, som har fasta
rötter i svensk jord och gamla anor i vår byggnadskonst. Redan
Uppsala hednatempel m. fl. samtida byggnader samt stavkyrkornas
huvudparti reste sig över en kvadratisk grund.4 Det synes därför
knappast otänkbart att kubiska eller i det närmaste kubiska
bostadshus redan vid hednatidens slut funnits i Norden. Att »den svenska
kuben», beundransvärd i sin förnäma enkelhet och kärva kraft,
möjligen — som professor Hahr framhållit–- inkommit från
B»yss-land är tänkbart, I varje fall har väl den förkärlek ryssarna i
senare århundraden hyst för denna byggnadsform bidragit till dess
popularitet i Sverige.
Den satte sin prägel på Skandinaviens medeltida hus i stä:
derna och vid klostren. Sedermera uppträdde.den under 12- och
1 Kassören Esbjörn Hanssons kassaräkenskaper 1670. Per Brahe d. y:s
arkiv., vol. 15, Brahesaml., Riksarkivet, ’
2 Nils N:son Brahes kassaräkenskaper 1683—1686, vol. 10: C, ser. 2,
Brahesläktens handlingar, Rydboholm-saml., Riksarkivet.
3 Jfr. W, Nisser,’Per Brahe d. yrs hofkonterfeijare. Meddelanden från Norra
Smålands fornminnesförening 9, 192.9.
4 Sune Lindqvist, Hednatemplet i Upsala, Fornvännen, Stockholm 1923,
sid. 99 passim. — Gamla Uppsala Fornminnen, Stockholm 1929, sid. 51 passim.
Jfr. G: Boèthius i festskrift till J. Roosval, Stockholm 1929. .
5’ August Hahr, Studier i Nordisk Renässanskonst III, Den äldre
Vasatidens borgar, Stockholm 1917, samt Skandinaviska adelsborgar från senare
medeltid och nyare tidens början. (Skrifter utgivna av K, Humanistiska
Vetenskapssamfundet i Uppsala 24: 8, Uppsala 1927.) /
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
