- Project Runeberg -  Upplands fornminnesförenings tidskrift / XLIII:1 /
44

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44’ Eva Österberg

Och nu ligger de kvar där så säkert, så nu kanske dom allri
får opp’et. mer. För när trollen har haft makt med de så länge,
som dom har haft med de där, så blir de jordbundet för alltid sen.
— Dom ville bara visa människerna va dom hade, och så gäckas
med dom, tills dom tyckte, det var lagom dags att gömma de igen.
Trollen har makt över jordsatta skatter.1 -

3. En natt när jag for förbi Gullbacken, så stod alla enbuskar
där i ljusan låga. En lång stund såg jag, hur de brann, men sen
vart svart på en gång i hela backen. . ’ .

4. En natt, när jag för förbi G ullbacken, så kom de en stor
svart hund utspringande ur backen. En stor röd tunga hängde ur
gäpe på’n. Han följde efter me’ ett långt stycke, men skällde inte.
Jag vört så rädd, så ja’ nätt och jämt kunde andas. Men sen
försvann han på en gång, precis som han skulle ha sjunki genom
jorden. Så nog begrep ja’ va’ de’ va’ för en hund allti.

5. Uttryck man ofta får höra om • Gullbacken äro: »I
Gullbacken har jag aldrig varit opp, jag har alltid buri fasa för den
backen»; eller: »Gullbacken ä’ en hemsk backe, det ä’ någe otyg
som finns där»; eller: »Jag törs allri gå förbi Gullbacken en mörk
kväll, för någe ä’ de’ i den backen, så säkert som allri de’».

. Silverberget och Knaperåsen vid Domarbo.

1. I Silverberget bor de’ troll. Förr i världen bruka’ dom
ibland-ta. kor,; som gick vall i skogen. Ibland tog dom in korna i
berge’ å mjölka’ dom, och se’n släppte dom ut dom igen. Men
ibland tog dom kreaturen kvar för alltid.

Ibland kan man se eldar och ljus, som lyser på berge’, fast
inte ä’ de’ några riktiga eldar eller ljus inte. Västereld har sett
eldar och ljus där många gånger han.

En gång när han gick förbi där, såg han en lång smal
silverorm eller silvertöm söm slingra’ framför föttern på’n alldeles
nedanför berge’. De’ lyste lång väg ett klart, vitt sken ifrån silverormen.
Rätt som de’ va’ så stanna’ ormen, och då öppna’ sej jorden mitt

1 En likartad skattgrävarsägen om Gullbacken är tidigare upptecknad och
tryckt hos E. Grip, Några bidrag till kännedom om svenskt allmogéliv, Folksed,
folktro och folkdiktning i Uppland,, Sthlm 1917, s. 118 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:33:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfornmi/431/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free