Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
Oskar Lundberg
Är det underligt att man trott backen vara en trollens boning?
Och vad fanns dolt i dess otillgängliga inre?
Hörde vi ej något om guld? — —
. • *
Förklaringen av ortnamn som börja med Gull- har berett
forskarna ej så litet huvudbry.1 De flesta innehålla nog namnet på
en här i världen högt skattad metall, men även andra språkliga
möjligheter finnas.
I en del gömmer sig personnamnet Gulle, vilket bildats som
kortnamn till Gudlev. En Vålabo.nde, som omnämnes 1312, bar
namnet Gulle (SD 3, s. 87). (Här använda förkortningar äro: SD
och SD (nf) för Svenskt diplomatarium (med Ny följd) och SRP för
Svenska riksarkivets pergamentsbrev.) Samma personnamn betygas
även av ett uppländskt ortnamn från Ärlinghundra hd, vilket ej
återfinnes blancTnuvarande namn: i Gullabolstadhc, 1409 (SDnf 2, s. 195).
Gullunge, gård i Skederids s:n, är troligen att tolka med
utgångspunkt från ett släktnamn *Gullunger med innebörd »ättling av
Gulle».2 Gålarmora i Valö s:n, som i början av 1300-talet namnes
som in gulœrwamori (SD 3, s. 101), är att tolka ’Gulles arvingars
myr’. Av samma personnamn och gårdnamnssuffixet -ans har det
finländska Gullans tolkats.3
Även ett kvinnligt personnamn Gulla synes ha förekommit.4
Gullugrinda ting omtalas 1367 från Kumla s:n i Västmanland (SRP 1,.
s. 240). En annan fornform, sannolikt från 1395, är Gullogrindh.5
Innan- denna plats blev ett av tingsställena i Tjurbo hundare, torde
den, enligt vad namnet synes ange, helt enkelt varit ’Gullas
kreatursfålla’ .
1 Se senast Hj. Lindroth i Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 2, Göteb.
1925—29, s. 11 och där citerad litteratur.
2 E. Hellquist, Om de svenska ortnamnen på -inge, Göteb. 1904, s. 41. —
Andra möjligheter att språkligt tolka Gull- framhållas av E. Noreen i Namn och
bygd 9 (1921), s. 52 ff. Denna tidskrift förkortas i det följande som NoB.
3 T. E. Karsten, Svensk bygd i Österbotten 2, Hfors 1923, s. 46,.
4 M. F. Lundgren, Porsonnamn från medeltiden, s. 78 (i Svenska
landsmålen) och E. H. Lind, Norsk-isländska dopnamn, under Gulla.
5 C. G. Styffe, Skandinavien under unionstiden, 3. uppl., Sthm 1911, s. 320.
— Ett värmländskt GulUjö tycks innehålla ett fornsvenskt mansnamn *Gudhils
i sammansättning med -ö (Sver[i]ges ortnamn, Värmlands län, 4, Upps. 1922, s. 20;
5, Upps. 1926, s. 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
