- Project Runeberg -  Upplands fornminnesförenings tidskrift / XLIII:1 /
52

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

52 Oskar Lundberg

betens värld, äro härledningarna också att hämta ur talesätt,
folktro och sägen.

Den berömmande innebörden i dessa namn är sedan gammalt
uppmärksammad. Till sådana »rosende navne» räknade den norske
ortnamnsforskaren 0. Rygh bl. a. Guldåkeren, Guldmoen och — mera
ovisst — Guldbringen.1 Det sistnämnda med bringa ’(brant)
bergsida’ förekommer också i Bohuslän och annorstädes i västra Sverige.
Någon närmare förklaring har ej kunnat ges.2 Om ett sådant
bohuslänskt Gullbringa (i Halta s:n) finnes följande typiska s. k.
för-klaringssägen, som för belysning av namnets ursprung är utan allt
värde, men i alla fall av intresse:

Sagan om Gulbringa och Tiufwe-kijl är thenna: Tå Drotning
Margareta war rådande både öfwer Swerige ock Norrige, har hon
under resan til Siös från Norrige mist en sin bästa ock största
Gullring, ther hon låg i Tiufwe-kijl för motwind, ock efter hon ej
kunde få then igen, kallade hon kijlen Tiufwe-kijlen: Men när
hon war kommen til Gulbringa, som tå hade ett annat Namn, kom
en ock bräkte henne gulringen igen, tå hon sade: thénna Gården
skal heta Gulbringa ock tu skalt få then bebo.3

Att namnet Gullbringa ej uppkommit på detta sätt är så mycket
säkrare som stället hade detta namn redan före drottning
Margaretas tid.4

En sådan berömmande innebörd hos Gull- ligger ju nära till
for språkkänslan här i Uppland, där barnen, kanske mer förr än
nu, bevekande bådo me’d ord som: Söta, snälla, gulla pappa, kan jag
inte slippa stryk den här gången?

En särskild form av sådan berömmande namngivning är, när
lovprisandet har sin orsak i vidskepliga föreställningar. Man trodde
sig fordom bli mindre utsatt för vargen, om man ställde honom
tillfreds genom att undvika att kalla honom med hans rätta
benämning och i stället säga »gullfot». På samma vis undvek man,
särskilt vid seglats på sjön5, de vanliga benämningarna på platser,
där trollen troddes hålla till, och nyttjade i stället andra senare

1 Norske Gaardnavne, Forord og Indlédning,Kra 1898, s. 39. Samma
förmodan rörande Gullbdden hos TVE. Karsten, Svensk bygd i Österbotten 1, Hfors
1921, s. 374.

2 Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 1, Göteb. 1923, s. 100.

3 J. Oedman, Chorographia Bahusiensis, Thet är: Bahus-Läns Beskrifning,
Sthm 1746, s. 184.

4 G. Brusewitz, Elfsyssel, Götheb. 1864, s. 107.

5 M. Olsen, Stedsnavnestudier, Kra 1912, s.. 25 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:33:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfornmi/431/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free