- Project Runeberg -  Upplands fornminnesförenings tidskrift / XLIII:1 /
54

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

Oskar Lundberg

Att insamla mera material, även ur levande folktradition, är
i hög grad önskligt. En sägen, som belyser det uppländska
ortnamnet Gullbacken vid Gullögla i Bälinge, har upptecknats och i
närmast föregående uppsats återgivits av fru Eva Österberg, som
på min tillrådan efterforskat sägnen. Till att börja med dock en
del jämförelsematerial från annat håll.

. Gullknapp-káll&s.en vacker, med ung ekskog bevuxen ättehög
belägen på Hagas ägor på Orust. Där skall en konung ligga
begraven, med sitt »gyldene» svärd vid sidan. — I Eors s:n, Bohuslän,
finnes GullJäströret - och, säger en topografisk, författare, »skall en
guldkista där vara nedsatt, men som lär äga samma osynliga
egenskap, som i allmänhet utmärker denna metall i dessa landsändar».1
— När en liten sjö i Bråttensby s:n, Västergötland, bär namnet
Gullsjö (eller Gulliingen) och med denna är förbunden en.sägen om
att en guldkista är gömd i sjön, så kommer.väl namnet av sägnen.2 —
I Gullaputten i Nyland skall man i forna dagar ha sänkt guld.3 —
Mera ovissa äro sägnerna i följande fall: I närheten av kyrkan i
Tuns s:n, Västergötland, ligger en numera nästan igenväxt damm.
Där lära danskarna ha sänkt kyrkklockan. Enligt andra är det en
guldklocka, som ligger i dammen och som skulle givit namnet åt’
den.4 Enligt annan uppteckning har dammen sitt namn av att
tornurets guldtavlor fallit ned i den.5

I Östergötland ha vi Gullberg, ursprungligen ett naturnamn,
som emellertid blev namnet påv häradet. Detta namnes tidigast
1347 som Gulbœrgshœradh (SD 5, s. 703). E. Noreen har påpekat
den språkliga möjligheten att ett. Gull- före b utvecklats ur
Gudh-och bland namn av sådant ursprung i främsta rummet tänkt på
det nyssnämnda Gullberg.6

På-tal om Gullberg vid Götaälv utfyller Lindroth N:s mening
så, att ordet gud föreligger »i så fall snarast med plural innebörd;
namnet skulle då åsyfta en hednisk kultplats», och fortsätter: »I
vårt fall torde dock en sådan tanke icke ha någotsomhelst fog för
sig». — ■ Det är dock under den angivna förutsättningen ej nödvän-

1 A. E. Holmberg, Bohusläns historia och beskrifning, 2. uppl., Del. 2,
Örebro 1867, s. 180 och 298.

2 Sver[i]ges ortnamn, Älvsborgs län, Del 8, Upps. 1913, s. 278.

3 Finlands svenska folkdiktning 2: 1, Hfors 1928, s. 443. .

4 Skriftlig uppteckning från Tun i Ländsmålsarkivet i Uppsala 1838: 6, s. 4.

5 Uppteckning därsammastädes från grannsocknen Karaby, 18. 5. 2.

6 I NoB 9 (1921), s. 52 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:33:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfornmi/431/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free