- Project Runeberg -  Upplands fornminnesförenings tidskrift / XLIII:1 /
61

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ett runstensfynd från Vittinge socken.

>: ’ ■ - • • ’ Av

Ivar Schnell.

Våren 1929 fick författaren kännedom om en liggande runsten
i Vittinge socken, som dittills varit okänd för fornforskarna.1 Med
Riksantikvariens tillstånd restes stenen och befanns vara av så
ovanligt intresse, att den väl förtjänar en särskild beskrivning.

Stenen, som restes endast några meter från fyndplatsen, låg i
skogen c:a 900 m. sydväst öm Axsjö by och 250 m. sydöst om
närmaste torp, Göksbo. Stenen låg med ristningsytan uppåt och med
fotändan delvis nedsjunken i den här ganska sänka marken (se fig. 1).
Då stenen restes, syntes att den aldrig stått upprätt på sin
nuvarande plats, ty inga spår syntes av den grund, som i annat fall
borde ha funnits till stöd för stenens bas. Endast några
huvudstora stenar stöttade blockets undersida, så att det icke skulle
sjunka helt ned i marken. Ristningens toppända var sedan
gammalt avslagen, men fastsattes, varvid stenen befanns hava
dimensionerna: höjd 2,35 m., bredd vid basen 1,73 m. samt största
tjocka-lek 50 cm.

Ristningen täcker nästan hela stenens yta (fig. 2) och har en
höjd av 2,10 m. och en största bredd av 1,50 m. Ristningsytan är
mycket jämn och linjerna ovittrade. En liten ojämnhet mitt på
stenen har dolts genom att rygglinjen på ristningens centralfigur lagts
genom den.

Kärnan i ristningens sling-väv är ett stolt marscherande
fyrfota-djur, som tecknats med en oförliknelig säkerhet. Detta djurs
nos-flik fattar om nacken på ett vagt tecknat djurhuvud, vars ormkropp
går tvenne gånger.genom det stora djurets uppslitsade kropp. Ut-

1 År 1925 hade dock dr K. A. Karlinder hört talas om ristningen, varför
han uppmätte den, men vädret hindrade honom att närmare undersöka fyndet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:33:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfornmi/431/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free