- Project Runeberg -  Upplands fornminnesförenings tidskrift / XLIII:1 /
91

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Plogen från Svarvarbo

91.

käppen måste vara fader till plogtyper. Det finns t. o. m. exempel
på, att grävkäppen direkt använts för plöjning. Fig. 6 visar en
plöjningsscen med användande av grävkäppax från Nya Guinea.
Den skotska »cashrom» och spadplogen från Hebriderna ha löst
problemet att förvandla spaden till plog på två olika sätt. Bland
primitiva plogar publicerar Weule1 en, som är synnerligen lik
Svar-varboplogen. Den har emellertid såsom varande nutida en
järn-skodd bill och handtaget är gjort sådant, att det underlättar plogens
skjutande framåt.

Fig. 7. Plöjningsscen på ligurisk hällristning.

Om män frånser dels de ovissa stenåldersplogarna, vilkas
huvudbeståndsdel enligt en del forskare skulle utgöras av en
»sten-hacka» med smalt, snedställt skafthål2, och likaså de mera
högtstående hjulplogar, vändplogar och vad allt de heta, kvarstå bland
kända forntida plogar två typer, nämligen hakeplogar och sulplogar
samt övergångsformer mellan dessa.

Den äldsta säkert daterade plogdel, man känner från Europa,
är en plogbiil av trä från en stenålders pålbyggnad vid Bodman i
Bodensjön.3 Den erbjuder emellertid i detta sammanhang intet
jämförelsematerial, då’ dess ursprungliga utseende icke kan
rekonstrueras. Från bronsåldern känna vi tidigare inga ur jorden
framgrävda plogar. Däremot förekomma plogbilder på hällristningar
såväl i Ligurien som i Bohuslän. De liguriska plogarna (fig. 7)

1 K. Weule, Die Urgesellschaft und ihre Lebensfiirsorge, 24. Aun., Stuttg.
1925, pl. lo.

2 Se t. ex. Th. Petersen, Ett plogskjær fra stenalderen, i Oldtiden, Bd 9;
P. Quente i Prähist. Zeitschrift,’ Bd. 6, 1914.

3 H. Reinerth, Pfahlbauten am Bodensee, Augsb. & Stuttg. 1922, s. 49.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:33:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfornmi/431/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free