Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Plogen från Svarvarbo
93
Från ungefär samma tid, som Tannheimplogen tillhör, och
århundradena därefter äga vi en hel del avbildningar av plogar från
Italien och Grekland, alla Hesiodosplogar av nästan exakt samma utseende
och tillhörande sulplogtypen. Från Grekland äro sådana avbildade på
lerkärl, på gemmer (fig. 10) och i terracotta (ett ex. från Tanagra). I
Italien känna vi sådana avbildningar bl. a. på lerkärl från Cumae
(grekiska varor), på gemmer och på den berömda situlan från Certosa.
Vad den senare beträffar är den sannolikt gjord av en etruskisk
hantverkare, men det är dock icke säkert, att den som man allmänt antagit
avbildar en etruskisk plog, då
en stor del av bildinnehållet j
på denna situla har östliga
förebilder. Det kan även här
vara fråga om en grekisk plog.
Från Tyskland finnas ett
par ålderdomliga plogfynd,
som dock icke medtagas här,
emedan deras ålder f. n. är
synnerligen omstridd. Den
ena plogen, den från Papau,
påininner påfallande om
He-siodosplogen.
I ovanstående material
skönj es ingen klar
utvecklingslinje mellan de olika plogtyperna, om man endast ser till formen
i stort. Man kan mycket väl tänka sig möjligheten, att hakeplogar och
sulplogar uppstått oberoende av varandra, t. o. m. att de nordiska
och de liguriska hakeplogarna icke bevisa något kultursamband.
Såväl hakeplogar som sulplogar förekomma redan under bronsåldern
i Norden — såvida även Litslebyristningen tillhör bronsåldern —
möjligen gäller detta t. o. m. en serie typer, som i sina bästa
former äro en sammansmältning mellan hake- och sulplog, nämligen
ram plogarna, av vilka ett exemplar i tidig övergångsform synes
förekomma på en ristning från Tegneby, Tanum. På ramplogar
ha vi eljest i Norden belägg först från medeltiden.
Om också icke de yttre formerna förändras så snabbt, att de
kunna tjäna kronologiska syften, så ske dock vissa förändringar
hos plogarna, som kunna utnyttjas på sådant sätt. Sådana äro bl. a.
förändringar i framställningsteknik och förändringar i använt
material samt smärre detaljförbättringar även beträffande formen (vilka
dock icke kunna iakttagas på hällristningar).
Fig. 9. Plöjningsscen på hällristning från
Litsleby, Tanums sn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
