- Project Runeberg -  Upplands fornminnesförenings tidskrift / XLIII:1 /
94

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

94

Hjalmar Lar sen

Att man icke yxar till ett föremål med stenyxa exempelvis
under järnåldern är tydligt. Att man som regel icke plöjer utan
plogskär av järn, sedan sådant blivit allmänt, är också tydligt; och
plogbillar av järn ha åtminstone börjat användas i Norden under
mitten av järnåldern om icke förr.

Det är visserligen icke mycket vi veta om plogens utveckling
särskilt i kronologiskt avseende vare sig i Europa i allmänhet eller
i Norden, vi kunna dock med ganska stor grad
av sannolikhet påstå, att den enkla hakeplogen
utan varje skydd för billen — redan
Dostrupplo-gen1, som är byggd av 5 delar, har sådant av trä
— knappast torde varit i användning senare än
början av järnåldern. Vad särskilt
Svarvarbo-plogen beträffar måste denna, i varje fall om
hakeplogarna på hällristningarna få anses härstamma från
gräv-käppen, anses som typ vara äldre än dessa och typologiskt stå
mellan dem och grävkäppen. Detta gäller antingen denna plog skjutits
fram eller dragits med lina, i vilket senare fall den väl måst dragas
av människa, icke såsom eljest fallet är med samtliga kända
förhistoriska plogar av två oxar (resp. i Grekland även av två mulåsnor).

Jag anser mig böra avsluta denna uppsats med ett citat hämtat
ur Gustaf Steffens bok Världsåldrarna. Han skriver: »En möjlighet,
som icke helt får förbigås, är också att en mycket primitiv
plogkonstruktion kan ha den nästan lodrätt, i bakåtlutat läge hållna,
stora och grova grävkäppen till urfader. Då käppen uti detta läge
nedpressas uti jorden, kan en ristad fåra erhållas, om någon annan
än den, som håller i grävkäppen, drar denna efter sig. Detta är
dock möjligt endast, om den dragande kan hålla i en käpp eller
stång, som är fästad nära grävkäppens nedre ända. Dessutom kräves
att grävkäppen nedtill fått både en förtjockning och böjning framåt
eller förändrats till ett slags smal spade, vars blad bildar en icke
alltför trubbig, hälst nästan rät vinkel med skaftet.»

Om man frånser framställningen av draganordningen, som
mycket väl kan vara fäst högt och i stället för en trästång kan
vara en lina — ett ännu mer primitivt drag — är det, som läste
man en beskrivning av just Svarvarboplogen.

1 S. Muller, Oldtidens Plov, i Aarboger f. nord. Oldkyndighed, K. 2: Bd
15, 1900.

2 A. Furtwängler, Die antiken Gemmen, Leipzig—Berlin 1900, Taf." XXIX: 20,
italisk gem i hellenistisk stil.

Fig. 10.1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:33:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfornmi/431/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free