- Project Runeberg -  Upplands fornminnesförenings tidskrift / XLIII:1 /
99

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stenen Tre-Kronor på Mora äng

99

Ar 1660, alltså åtta år före tillkomsten av Antikvitetskollegiets
brev, besöktes Mora äng av en intresserad resande, den danskfödde
läkaren Gerhard Stalhoff. Han lämnar en i många avseenden
detaljerad redogörelse för vad som där var att se.1 Bland annat
beskriver han alldeles- särskilt noggrant en sten, som vi utan
svårighet kunna identifiera med stenen Tre-kronor: »...en steen 3 {k
longe spän long 2 Va bred, 1 Va tiöch med thette techen (tre kronor
äro här avritade i handskriften). I ene crone bredden med min
knuff reff iag mit, min hustrues och Daniel Dalhemij min stedsohns
naffne saaledes (G. H. C. F. D. D.) paa denne steen er inttet skreffuet,
vtan full huggen och reffuen med fremmede naffne som desse steene
haffue beseet.»

Stalhoff, som ägnar stenen en så stor uppmärksamhet, att han
noggrant uppmäter dess längd, bredd och höjd och därtill förser
den med sällskapets initialer, antyder inte på minsta sätt, att den
skulle vara sönderslagen, något som han rimligtvis skulle ha gjort,
om så varit förhållandet. Detta förmodande blir så mycket
sannolikare som han om den sten, vilken omedelbart därefter beskrives,
säger: »Paa södre vestre siden ligger aen steen, hues ene kant er
affslageri». Denna sistnämnda sten säges f. ö. äga en inskrift med
»runske» bokstäver och bör av allt att döma identifieras med Erik
av Pommerns.

Med stor sannolikhet kan man alltså antaga, att trekrone-stenen
ännu år 1660 var oskadad. Att den 1668 konstaterade
skadegörelsen på densamma icke då var gammal utan kan ha ägt rum
strax förut, bestyrkes också av ett uttalande i förbigående hos
Schefferus år 1678.2 Trekrone-stenen är nämligen föremål för
särskilt intresse i 1600-talets lärda diskussion om det svenska
riksvapnets ålder och ursprung. Den blir i det sammanhanget använd
som argument, och Schefferus skriver åsyftande densamma, att
»den tidigare varit hel men av skamliga människor för icke många
år sedan blivit sönderslagen likväl så, att man mycket väl kan
iaktta de tre kronorna och deras inbördes ställning».3

Men även ett bestämt årtal, då skadegörelsen skulle ha skett,

1 Tryckt i denna tidskrift, Bd. 3, s. 288 ff.

2 Joh. Schefferus, De antiqvis verisqve regni Sveeiae insignibus, Sthlni
1678, s. 179.

3 »Lapis ab hominibus neqvam an te annos non ita multos fractus est, q vi
prius fuit integer, sed tamen ita fractus, ut Coronæ tres & earum dispositio
mani-festissime appareat.» . . •’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:33:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfornmi/431/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free