Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det gamla posthuset i Uppsala
103
Med det nya residenset följde behovet att flytta länsstyrelsens
lokaler från ett litet kanslihus vid den lilla borggården söder om
tvärslottet ned till residensets närhet; och vederbörande underläto
ej att hos K. Maj:t göra framställning därom.
Knappt några månader före sin död hann konungen i brev d.
2% 1696 till dåv. landshövdingen Johan Höghusen godkänna dennes
förslag till uppsättande av en träbyggnad, inrymmande landskansli
och landskontor. Till plats därför utsågs ett mitt emot residenset
beläget fritt område utmed Slottsgatan, något indraget från
Drottninggatan. Förslaget till det nya kanslihuset var, på anmodan,
uppgjort av slottets arkitekt och stadens faktotum, professor Olof
Rudbeck d. ä., som beräknat, att huset skulle komma att kosta 845
dal. smt.
Då landshövdingen skulle skrida till verkställande av det
kungliga beslutet, framträdde Rudbeck med ett nytt förslag: i stället
för ett trähus kunde byggas ett hus av sten, mera betryggande
mot eldfara, utan att den beräknade kostnadssumman behövde
överskridas, om man, såsom Rudbeck nu föreslog, byggde
stenhuset med en tegelsten tjocka murar; »kunnandes taken uti
rummen i stället för bjelkar och trossbottnar läggas med järnstänger och
tegellstenar samt sådant med rännkalk (?) wäl täckt giöras». På
förnyad framställning gav K. maj:t i brev d. 9/à. 1698 därtill sitt
nådiga bifall och samtycke.
Vad Rudbeck menade med den föreslagna takkonstruktionen "
»järnstänger och tegellstenar» torde framgå av hans och andras
beskrivning på liknande anordning i andra efter hans metod och
förslag byggda stenhus. I ett hans brev d. 17/ö 1702 till
universitetskanslern om ,den stora brand, varvid hans eget boningshus i
hörnet av Kungsängsgatan och Smedsgränden förstördes, trots därå
gjorda skyddsanordningar, berättar Rudbeck bl. a. att i salen elden
böjde »iärnstengren neder och den botn föl, men alla de andra ofvan
ok under höllo sigh». Här synes samma takkonstruktion ha funnits,
som ^ den vid kanslihusbygget föreslagna, och även varit effektiv
mot elden utom i taket till salen. I sitt förslag till
professorsbostad vid hortus botanicus (nuv. Linneanum) ordar han om att
huset skulle byggas av sten, tryggt för brand, »på samma maner,
som jag mina.huuss i detta året bygt» (se brev. d. 21/i2 1691).
Detta »maner» avsåg väl huvudsakligen husets täckande med
järnplåt — en försiktighetsåtgärd, som i sin mån bidrog till
prefekthusets räddning 1702 — men däri torde även ingått takkonstruk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
