- Project Runeberg -  Upplands fornminnesförenings tidskrift / XLIII:1 /
116

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116 K. W. Herdin

»Haf tack, haf evig tack för hvart kärligt namn du gifvit mig;
för hvart gladt minne, för hvart förtjusande famntag, för hvarje milt
ögonkast, som du mig skänkt, för hvart steg du i lifstiden tagit för
min skull, för all din längtan att se mig, all din åtrå att njuta mitt
sällskap, att hafva mig vid din sida. Haf tack för alla de smärtande
svårigheter, som du vid våra barns frambärande utstått, för all den
ömma omvårdnad hvarmed du omfattat dem både före och efter deras
födsel. Haf tack för ditt tålamod om ock då jag varit hård. Men
isynnerhet haf ouphörligt tack för alla dina.goda råd — dina vackra
förmaningar till dygd — dina trägna välsignelser — dina ifriga böner
för mitt väl — dina förträffliga föredömen — dina hjertliga
upmun-tringar till den store Gudens dyrkande. Vare alla våra samtal, våra
enhällige böner ristade med gyldene bokstäfyer i mitt hjerta så länge
det röres.»

Det är i denna minnesskrift Swederus uttalar sin bön att pä
hans och hans hustrus grav må ristas de till Efterkommande ställda
orden, vi läsa på den större stenen. Säkerligen har han dock själv
sedermera ombesörjt tillkomsten av såväl denna som de andra stenarna.

Orden: »Behöfver du denna plats . . . eller skänk oss af din
ägo ett annat litet rum» o. s. v. saknade ej sin särskilda syftning.
Vid den tid dessa ord skrevos, gjorde sig den meningen allt mera
gällande, att begravningar i städernas kyrkor och kyrkogårdar borde
upphöra. Uppsala domkyrkoförsamlings medlemmar träffade ock
något senare överenskommelse att avstå från begravningar i
domkyrkan och i dess kringliggande kyrkogård; i stället skulle begagnas
den utom staden belägna plats, som Prof. Verelius 1671
testamenterat till begravningsplats för de fattiga i hospitalet, och detta
beslut fastställdes av K. Maj:t år 1793. Bondkyrko församlings
ledamöter , hade emellertid ej velat bekväma sig till liknande
överenskommelse i vad deras kyrka och kyrkogård angick.. Swederus hade
säkerligen velat reservera sin gravplats mot efct kanske tidigare
väntat beslut, som till äventyrs förbjöde begravning i eller vid
Bondkyrkan. Hans uppfordran till de »Efterkommande» vann ock,
som vi skola se, fullt beaktande, och detta trots K. Maj:ts förbud
d. 23/i 1805 för Bondkyrköförsamlingen att efter d.« 1 maj s. å.
»införa sina döda till staden».

Liksom en del andra invånare i Uppsala hade Swederus låtit
kyrkoskriva sig i Bondkyrköförsamlingen och därför kunnat inköpa
graven på dess griftegård. Med tanke på att ej blott han själv
utan även hans efterkommande i släkten skulle där bliva j ordade
lät han i kyrkoväggen insätta en tredje sten med* orden: Hit, o
Jesu, samloms wi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:33:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/uppfornmi/431/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free