Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
kollegiets slut. Jonsson vet hvar fru Mogren
bor?»
»Jaha, hr rektor, Drottninggatan 38, öfre
botten.»
»Godt! Och nu ser jag att det är på
tiden att gå in på kollegiet.» Herr Jonsson
gjorde ånyo en djup bugning för rektorn,
blinkade förtroligt åt Berg och försvann.
Rektorn och Berg begåfvo sig in i
kollegierummet.
Det var en ganska underlig samling
människotyper Berg fick skåda vid sitt inträde i
kollegierummet. De yngre adjunkterna och
extra-lärarna sågo ganska presentabla ut; de buro
snvgga gångkläder, och deras frisyr var i
allmänhet oklanderlig. Men de äldre sågo
vanvårdade ut, och de mönstrade Berg med
misstrogna blickar, ty hans kläder voro af
stockholmssnitt och uppburos med en viss elegans.
Där tronade i ett soffhörn den gamle
latinlektorn Duvander med sitt röda ansikte, som
vittnade om goda middagar och starka groggar.
Hans tofviga helskägg och borstiga hår gjorde
helt säkert lika sällan bekantskap med sax
och kam som hans rock med klädesborsten.
Hans linne var af tvifvelaktig renhet, och
framstycket på hans röck var betäckt af ett
tjockt lager af olika matrester, punsch och
cigarraska. Han var pojkarnas buse och äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
