Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
rektorns, ty när han blef ond, och det blef
han lätt, var han grof och ohöflig.
Matematiklektorn Thalberg, af pojkarna
kallad »bråkstaken», var ungkarl liksom
Duvander och dennes gode vän och stallbroder.
Han var en liten kolerisk herre, flintskallig
och med svart helskägg. Fullt så snuskig
som Duvander var han icke, ty han hade en
ordningsälskande städerska, som höll honom
så snygg som det stod i hennes förmåga.
Äfven Thalberg var en flitig Bacchusdyrkare;
en viss hörnsoffa på stadshotellet kallades
»lärarnas soffa», och där kunde man vara säker
på att hvarje afton påträffa trion Duvander,
Thalberg och äldste adjunkten Barckander,
understundom förstärkta med några andra
kollegiales.
De öfriga lektorerna, i språk och historia,
voro yngre, och som de gift sig tidigt, hade
de ej hunnit vidare utveckla sina
ungkarlsvanor utan tvärtom nödgats betydligt
modifiera dem, hvilket lände dem själfva både till
gagn och prydno. Af adjunkterna voro de
flesta äldre män, några, såsom Barckander,
ungkarlar och med sitt egentliga hem på
stadshotellet, andra gifta, hänvisade till ett lif i
trånga villkor och ständigt plågade af ängslan
öfver att debet och kredit ej skulle gå ihop.
De flesta af dem hade grofva drag och
gestalter, hvilket tydde på härstamning från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
