Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Sedan har jag ej vidare besvärat dem, och nu
är jag för gammal att söka.»
»Ett sådant lif!» fortsatte Ling med sänkt
röst, nästan som om han talade för sig själf.
»När jag tänker på de gångna 20 åren, förvånar
det mig att jag icke är idiot. Det är kanske
indignationen, som hållit mig uppe,
indignationen öfver all dumhet, all humbug och alla
lögner, som jag måst bevittna och åhöra.
Men nu börjar indignationen att gifva vika,
och mycket, som förut retade mig, vill jag nu
gärna skåda i humorns försonande ljus. Men
det duger ej; därför måste jag härifrån så fort
som möjligt, d. v. s. när jag blir
pensions-mässig.»
Berg steg upp för att säga farväl — klockan
var öfver 10.
»Hvad du sagt mig i afton», yttrade han
vid afskedet till vännen, »har icke varit vidare
uppmuntrande.»
»Nej», sade Ling torrt, »sanningen är sällan
uppmuntrande. Men jag säger ännu en gång,
vill du rädda din själ från att förfrysa, så
laga att du kommer härifrån med det snaraste.
God natt! Nu går man och lägger sig och
läser det sedvanliga aftonkapitlet i Nietzsche.
Det är min lyckligaste stund på dygnet!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
