Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
sätt, som visade att hon kände sig dödligt
förnärmad. Ovädret gick ut öfver den stackars
kandidatens hufvud, »den tölpen, som icke
hade vanligt folkvett, som icke visade ett spår
af tacksamhet för all den vänlighet man slösade
på honom» o. s. v. Men äfven teologen fick
sin beskärda del. Adolfine berättade huru
han därinne i kabinettet blott suttit och pratat
om sitt besök i Tyskland föregående sommar,
då han suttit vid den store Harnacks fötter,
och hvad Harnack sagt och hvad han,
Fridlund, svarat. »Det är den odrägligaste
människa, som finns», ropade Adolfine och hennes
ögon tårades af harm och missräkning. Och
själfva prosten gick ej fri från anmärkningar.
Hur hade han icke. suttit här, den gamle
syndaren, och hällt i sig en hel butelj punsch!
Fru Mogren hade nog observerat, huru rektorn
och kandidaten blott smuttat på sina glas,
medan prosten vände botten upp hvarje gång
han skålade. Det var minsann inte att undra
på att han blef på snusen, ty det var han,
när han gick, det var säkert som amen i
kyrkan. Eljest hade han väl inte bjudit Berg,
den tölpen, den fritänkaren, clen kvinnoförföraren
hem till sig. Fru Mogren blef ursinnig när
hon tänkte på den här »usla Bergen». Där
kunde han gå och kurtisera garfvare
Strömboms tös — hon hade, gudbevars, pengar,
och det var naturligtvis därför han gjorde sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
