Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
tankar och hade därför efter middagen gjort
en promenad utåt landet. Det var en vacker
men kylig vårafton med hög, klar luft, en af
dessa kvällar, då man känner, att vintern ännu
icke släppt sitt tag, men också att man står
inför något nytt, som håller på att arbeta sig
fram och som man kan vänta hvilken dag
som helst, naturens ateruppvaknande till nytt
lif och ny alstringskraft. Berg hade denna
gång ställt sina steg utåt slätten, som han
eljest afskydde; han följde landsvägen, som på
en lång sträcka gick utmed järnvägslinjen, och
när han slutligen på måfå vek af på en
sido-väg, som ledde öfver järnvägen för att sedan
slingra sig upp för den barrskogsklädda
sluttning, som var skogsbygdens sista utlöpare på
slättlandet, befann han sig plötsligt ansikte
mot ansikte med tvenne damer, som han ej
observerat. Här uppe på höjden, med härlig
utsikt öfver den bördiga slätten, låg fabrikör
Strömboms präktiga villa, och det var tydligen
därifrån de båda damerna kommo. Det var
fru och fröken Strömbom. Bergs första tanke
var att fortsätta sin vandring, men en blick
ur Ainas bruna ögon hejdade honom, och så
gick han fram och hälsade samt frågade, sedan
man växlat några likgiltiga ord om det vackra
vädret, om han finge göra damerna sällskap
tillbaka till staden. Det fick han, förstås,
gärna, synnerligast som vägen ej var fullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
