Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmänna regler för vanlig upphemta och upphemtad dukagång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upp mönster efter, men väfnaden blir ej så
stark och vacker.
Dukagångsskälet behöfs för hvarje ny rutrad
i mönstret. Det måste alltid gå före den nya
rutan på mönstret. Det måste tagas upp på
ett bredt skälblad och föras fram till
bottenskaften och resas upp, så att skälet synes
framför bommen. Ofta får man äfven sticka in ett
litet skälblad framför bommen, så att man kan
upplocka styngen eller rutan riktigt rätt efter
det valda mönstret.
När man upptagit efter mönstret i
dukagångsskälet, borttages den skälstickan, som
utmärker dukagången. Det påbörjade mönstret
öfverföres på sedvanligt sätt bakom bom och
bottensolf och transporteras medelst solf på
en käpp.
I gamla tider gick man med den s. k.
rännesölfväfnaden, numera upphemta, till väga på
följande sätt:
Man använde käppar, passande till
väfbredden. Ett bredt skälblad insattes efter den
upplyftade käppen, på hvilken mönstret, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
