Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frågande riktades mot höjden, liksom för att där söka
ett bättre svar.
Bonden nickade tyst och drog i tömmarne för
att på något sätt gifva sina känslor utlopp, och
en lång paus, under hvilken vagnen raskt rullade
vidare, uppstod.
— Hvad heter det der stället? frågade Mörk
hastigt och pekade på ett tvåvånings boningshus,
omgifvet af rödmålade ladugårdar och uthuslängor.
— Storgåln. De’ ä’ svåger min, som rår om
hela sträckan ända här ifrån å te Tvärmora hage.
— Jaså, ni ä’ släkt med gårdens ägare. —
Predikantens ögon hängde fast vid
hufvudbyggningen, hvars solida yttre vittnade om ett mindre
vanligt välstånd.
— Jaa. Lundberg har vatt gift me’ min
halfsyster, hon föll ifrån för — låt mej si — fjorton
år se’n.
— Han tycks vara förmögen, er svåger?
Ett belåtet uttryck gled öfver bondens kantiga
drag, då han skrytsamt svarade.
— Jo de’ vill ja’ lofva. Nog har Lundberg
sina modiga hundratusen på banken utom hva’
gåln ä’ värd, å de’ ä’ min själ inga småsmulor,
väl skött å ordentligt brukad som hans jord ä’.
Men så har han också förstått att ta vara på sej
å sitt. Nå, den som spar han har, heter de’, å
nog fasingen har Lundberg de’ mången ann tittar
efter.
— Att han ä’ så rik. — Predikanten lutade sig
framat och såg mer intresserad ut än en guds
tjänare egentligen bort göra, då samtalet blott
gälde det snöda mammon.
— Joo men, fortsatte bonden, som i en hast
blifvit språksam. — Pängar på bygden har han
också, ja’ tror knappt de fins tjuge bönder i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
