Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
ligger i me’ både näbb å klor; tacka sen gud
att de’ går ihop ändå. Å du Oskar se’n, hvar
har du dina ögon? Ska’ du få ha Anna i fre för
kolportören så se opp, de’ råder ja’ dej te!
— Lägg dej inte i den saken, Ersson! afbröt
Karl Persson barskt. — Pojken å flickan ä
lofvade åt hvarann redan som barn, å min svåger
ä inte den, som glömmer sina löften, ja’ känner
honom ja’.
—Kan så vara, medgaf arrendatorn, — men
en blir arg, hvar gång en tänker på pietisteländet.
Min Karin va’ förr en hustru, hvars make en fick
söka i sju körksocknar, men nu ä de’som att
vända om en hand. — Ersson blef åter varm, så
snart han kom in på kapitlet om sina husliga
bekymmer, och återtog med kraft, som om det
lättat att få tala om denna sak inför personer,
hvilka hyste deltagande för honom. Hade ja
vetat, att de skulle bli så galet som de’ nu ä,,
så hade väl aldrig Karin fått gå på de der
bönemötena. Men en ska’ väl inte tro de’ värsta från
början häller, å så tyckte ja förstås, att guds ord
inte borde skada nån. Men när Karin varit där
en gång, blef de’ snart både två, tre å flera te’.
Lagom ä lagom, heter de’, å för mycke ä’för
mycke’, å mycke guds ord måtte inte vara bra,
efter hva ja kan se. — Så kom den här
nervfebern. Barna sjuknade ju öfverallt i trakten.
De ä de’ dåliga dricksvattnet, sa doktorn, men
Mörk visste bättre besked, han. De ä’ Guds
straffdom för våra synder, påstod han, å så va’
de’ färdigt. Från östan å västan, från norr å
söder kom kvinnfolken löpandes, å di grät å bad,
så de’ va ingen hejd mett.
— Ja, en känner väl till’et, nickade Karl
Persson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
