- Project Runeberg -  En uppkomling : Berättelse från kustlandet /
66

(1898) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66

läppar, öfver hvilka hotelser om straff och död
flödade. Han hade funnit sättet att skaka upp
dessa tröga, dåsiga själar och han vek ej en tum
från den inslagna vägen, ty hvad han och Gud
vunnit, det ville de äfven behålla. Men männen
voro sorgligt hårdnackade och mötte hans
öfvertalningsförsök med trotsig och hänsynslös
motvilja. De läto icke böja sina styfva nackar, men
— herren hjälper underbart de sina, han sände
en härjande nervfeber, som slog barnen och
straffade föräldrarne. :

Det förhöll sig verkligen så, som arrendatorn
i Mellangården hade sagt: nervfebern, som hela
augusti månad grasserat utefter kustlandet ända
från Stockholm till Gefle, gaf otron och lojheten
en hård stöt. Provinsialläkaren, som dag och natt
flackade af och an i sitt vidsträckta distrikt, hann
på långt när ej att sköta alla, och flera barn dogo
synnerligast i Brosättra.

Hvarje tisdags- och fredagsafton syntes
numera på landsvägen en skara sorgklädda
människor vid sextiden kommande söderifrån. Vid
skolhuset stannade de i en klunga, tills Mörk
anlände från motsatt håll, då flögo hattarne från
männens hufvuden och kvinnorna nego. Det var
Brosättraborna, som hos himlen sökte tröst öfver
sina jordiska förluster, och Mörk log blidt,
skakade hand med männen och talade tröstens ord
till de snyftande mödrarna.

Detta exempel verkade som en elektrisk stöt
genom hela Tvärmora. Hustrur och flickor
skyndade ned till skolhusgrinden för att hälsa på sina
släktingar och bekanta från den närbelägna byn,
och sedan de hunnit så långt, följde de med in i
skolsalen, gräto med de andra öfver sin syndfullhet
och gingo slutligen hem genomträngda af ett
oklart begär efter frälsning och nad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 4 17:07:45 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppkomling/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free