Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
Mörk vaknade med ens ur sitt dåsiga
välbefinnande. Han insåg genast, att alla dessa
lättrörda själar måste piskas med brännässlor och
skorpioner för att lydigt blifva kvar. Den korta
hvilotid han lämnat dem ändades hastigt, och från
den ena ytterligheten öfvergick han till den andra,
och nu rusade de hoptals till igen samt läto sig
pinas eller pinade sig själfva.
Sporrad af detta beslöt Mörk att ej lämna
Karl Lundberg någon frist vidare. Han stod ej
till svars för sitt eget samvete, derest han längre
åsidosatte den plikten, och full af nit begaf han
sig en förmiddag tili Storgården för att börja
omvändelseverket.
Nedanför trappan höll en droska, som han ej
kände igen. På de blanka beslagen och de nya
seldonen såg Mörk genast, att det var en
herrskapsvagn. Han stannade rädd och obeslutsam,
funderande på att vända om. Han tyckte ej om
herrskapen; de ägde en hel mängd egenskaper,
som han saknade. De höjde på axlarne åt honom
och hans likar, och hvad värre var, de läste
böcker, ur hvilka de hämtade skäl och bevis, som
han ej förmådde gendrifva. Ofta hade han velat
läsa för att ej stå för långt efter dem, men när
skulle han haft tid att inhämta kunskaper?
Mörk stod tvekande en lång stund, men så
kastade han hufvudet beslutsamt bakåt, gick
uppför de tre trappstegen, öppnade salsdörren och
trädde in.
I sin hvilostol halflåg Karl Lundberg med ett
lidande uttryck öfver sina bleka drag. Kring hans
ben var en filt svept, och luften i rummet
föreföll obehagligt instängd och tung. Mörk förstod,
att något händt, och stannade ett ögonblick på
tröskeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
