Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrköpings Simskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yc
många dylika inrättningar, som ntnh invändningar från
smak- och skönhets-sinnet blifvit uppförda på Donau,
lihen, Elben och andre europeiska amåfioder; men se
Motala ström — "Jas ist elims anderes," åtminstone i deras
ögon, som ej sett något störro i den vägen.
Derefter kommer man till sjelfva hufvudfrågun: "Äro
qvinnor verkligen i behof af att bada?" Otu så är,
hvilket man här ej vill bestämdt bestrida, ehuru tankarne
derom visat sig vara delade, kunna de i sådant lall ej
nöja sig med nya badhusets sumpar, i hvilka do dessutom
njuta förmånen af ett slags gyttjobad, hvilket, som hvar
man vet, eljest med stora kostnader måste sökas på
andra, fjerran belägna stränder? För do badande åter, som
ej tycka om denna gyttja, gifves ju alllid tillfälle utt åter
tvätta sig rena, när de komma hem från badet. Det är
ännu ej af alin erkändt, ott rent, friskt och flytande
»ätten är vid bad något väsentligt; samma gäller hvad
utrymmet beträffar; säkert är, att ju grundare och
inskränktare cn vattensamling är, desto sakrure förebygges faran
ntt drunkna, hvilket bäst bevisas deraf, att mot tusental
som drunknat i haf, sjöar och floder, linnes knappast cn,
som drunknat i badkar eller grunda badsutnpttr, der
vattnet ej går öfver knäet. Man pratar väl om nyttan så väl
för kroppens helsa, som för räddning ur sjöfara, af att
kunna simma, och förmenar att denna nytta äfven bör
utsträckas till qvinnan. Häremot kan mycket invändas; _
för det första behöfva vi blott se tillbaka i tiden, för att
finna huru öfverflödig, åtminstone för qvinnor, denna konst
är; våra mormödrar och deras före dem, lefde, dogo och
blefvo förmodligen äfven saliga utan att kunna simma;
huru mången man har ej skapat sin lefnads sällhet och
lycka genom att tänka ridderligt och störta sig i de
brusande böljorna för att rädda en drunknande skönhet,
hvilket ban vackert låtit blifva, om den sköna kunnat sjelf
simma och rädda sig. Hvart skall dot taga vägen med
poesien i lifvet, om qvinnor mer allmänt kunna simma;
eller ligger det ej något oskönt i detta grodaktiga
vatten-plaskande af unga qvinnor? Dertill kominer, att denna
konst är ott steg framåt till qvinnans emancipation,
hvilken med rätta fördömes af allt hvad "perukstockar"
heter, och hos dem ligger visheten. Frågan om
nödvändigheten för qvinnor at» kunna simma, är sålunda besvarat!.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
