- Project Runeberg -  Uppror! /
50

(1975) Author: Gunnar Gällmo
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1975, less than 70 years ago. Gunnar Gällmo is still alive, as far as we know. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

verksamhet. Vill ni ha en ledsagare? Gott, gott!

–Nej.

–Är ni säker, herrn? Kundfiskaren tryckte sig
inpå honom, lade ena handen på Sonnys arm.
Missa inte chansen medan ni har den!

Kennedy såg ned på det magra ansiktet, de
rödsprängda ögonen och den slappa munnen, som
ofelbart utmärker alla billiga figurer i ännu
billigare böcker. Han sade kyligt:

–Jag skall ge er en chans. Bort med tassen från
min arm, annars visar jag mina senaste
semesterbilder för er!

Kundfiskaren såg ett ögonblick in i det hårda
ansiktet, den kalla blicken. Sedan drog han snabbt
undan handen och steg undan. Han gnällde:

–Ta inte illa upp, herrn. Jag försökte bara vara
hjälpsam. Ni behöver ju inte bli våldsam.

Nick Sonny är hård mot de hårda, säger man i
galaxen.

Han pressade sig vidare, förbi det ljusa området
som gränsade till fältet, förbi dagdrivarna som
hade samlats och körde sina mopeder på tomgång.
Han styrde kosan mot en labyrint av trånga gator
och gränder. Till synes var det dumt gjort. Ingen
normal människa skulle vandra på Atsnets sjaskiga
gator på natten. Men Nick Sonny var inte riktigt
normal.

Till och med medan han gick var hans hörsel
instinktivt vaken. Försiktigt kastade han blickar åt
båda sidorna, lade märke till alla små raffinerade
detaljer i ortens graffiti, till en dörr som stängdes
när han närmade sig, till en skugga som drev
undan från en punkt framför honom och tycktes
försvinna in på närmaste ölfik.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:22:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppror/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free